Tankarna snurrar. Har varit och tränat styrka för axlar/bröst/triceps och då bara sittande övningar för att inte belasta bäckenet. Jätteskönt även om den riktiga glädjen inte ville infinna sig. Jag är lite rädd för min egen kropp. Rädd för att den inte ger mig de signaler jag behöver. Det känns ju så bra när jag sitter där och tränar, men det gjorde det när jag fick trillingar i vecka 27 också. OCH när jag tränade fram till dagen före förlossning vid förra graviditeten. Den här gången är jag splittrad och vet inte vad jag vågar eller vad jag borde…
Det är ju bara att vila helt! Visst. Men om träningen inte är skadlig väljer jag att röra mig det lilla jag kan. Det får mig att må bra nu och att lättare orka med en förlossning och tiden efter. Så älskade kropp – ge mig ett tecken om det jag gör är fel!
Du är så fin med din mage!
Håller tummen att du ska få må bra hela vägen fram och sedan igenom förlossningen!
Mmm, verkligen megafin! 🙂
Hoppas det visar sig snart.. på ett bra sätt! kram
Tack fina Em & SAN! 🙂
Fast saken är den att jag visst gått upp i vikt :/. I morse vägde jag mer än jag gjort på kanske 1,5 år. Jag försöker att inte äta onyttigt i veckorna, men när jag väl börjar äta onyttigt, ja då kan jag inte sluta. Jag blir lixom helt manisk!
Måste bara hitta motivation till att äta bra och mindre.. för träna tycker jag ju att jag gör. Hmm, jobbigt det där..
Jag är likadan när jag väl börjat äta sötsaker. Därför håller jag mig till lördagar..
Mycket sitter i huvudet. Bestäm dig & var strikt! Skriv om ditt mål i bloggen så får du ännu mer motivation att lyckas & bevisa för dig själv & dina läsare att du kan!! Jag hejjar på dig!! 🙂
Jag hoppas verkligen att du hör din kropps signaler så att du inte tränar för långt in i graviditeten. Försök att lyssna noga på minsta signal, är mitt tips!
Även jag hoppas att du ska få vara pigg och att bebisarna håller sig kvar därinne så länge som möjligt!
Fin är du med den stora magen!
Karin – det är svårt när ingen av mina graviditeter varit den andra lik (en med ett barn, en med två & en med tre i magen). Och att livmodertappen förkortas är inget man känner. Men jag försöker känna efter & tar det så lugnt jag kan.
Clara – tack! Jag hoppas också att de stannar i alla fall 3-4 veckor till.
Strongt gjort att du tränar det du kan tycker jag! Många hade säkert gett upp när man inte längre kan göra det man brukar.
Så fin du är med gravidmagen!! Härligt att se en gravid kvinna träna tycker jag! Kan du inte fråga din bm och ev. läkare om träning eller ej utifrån din bakgrund?
Therese – tack! 🙂 Jag har frågat. Det enda de kan säga är att jag kan göra sånt som känns bra & som jag inte får sammandragningar av. Men man känner inte när livmodertappen förkortas (det är när den försvunnit man börjar öppna sig) vilket gör mig osäker.
Jag tar det försiktigt. Det enda jag kan göra..
Jag hade samma tankar när jag joggade ganska långt in i graviditeten. Bestämde mig för att sluta (ganska sent dock, kan det ha varit v 28-29) mest för att det inte kändes helt hundra i huvudet även om kroppen inte gav så mycket signaler annat än att det var tyngre såklart. Man vill ju vara säker. Så försök att behärska din frustration och träna hellre lugnt, det är ju ändå väldigt kort tid kvar av graviditeten om du tänker i det stora hela (vad gör väl några månader på en livstid typ). Jag vet att detta är lättare sagt än gjort, men ville ändå säga det!
Jag tar det verkligen superlugnt & tränar verkligen inte för att få några resultat – bara för att må bra. Men med tvillingar är frågan om jag ska träna ALLS. Jag har mage som en fullgången & är i v.30. Får se efter nästa läkarbesök.
Alltid bra att höra andras tankar & erfarenhet även om man inte kan jämföra kroppar & graviditeter. Tackar för allas synpunkter!!