Ska bara hänga tvätten, tömma diskmaskinen, sopa upp gruset i hallen, svara på SMSet, tömma blöjhinken, skriva inköpslista, packa träningsväskan, torka upp kladdet i soffan, bädda rent i sängen, ta fram köttfärs från frysen och fylla i de där sommarledighetspapperna till förskolan. SEN sitta ner med lunch och en kaffe..
..men så..
- Maaaamma! Kan du sätta på musik?
- Maaaaaaamma! Nu är det miiiiin tur att ha iPaden!
- Ohhhhiiii!! Mamma!! MIN bolla! (boll)
- Mamma hatte! Ha HATTE mamma! (vatten)
- MAAMMMAA!! Hugo slog mig!
- Mamma när ska vi äta? (åt nyss)
- BAJS mamma!
- Oooojj! (Junior tog vatten själv…)
Grattis på morsdag (igen) alla grymma mammor ♥
Som jag sa tidigare – löjligt att bara fira en dag när vi borde hyllas 365 dagar om året. Tänk lite extra på er själva idag (ni som kan). Själv fick jag den där lunchen och kaffepausen när tvillingarna sov middag. Och strax tar jag hjälp av mina extramammor på MiniSats för att få en svettig egostund på spinningscykeln. Yeah! Jag behöver.
P.S. ”Sen” är dessutom ett väldigt dumt ord. Lev NU som Helena brukar säga. Gäller inte bara mammor, men många av oss är extra dåliga på det där. D.S.
P.S.2. Bilden ovan är från gårdagens axelpass. Ibland hajar jag själv till över hur deffad jag ser ut (på vissa bilder och i vissa ljus), men när du läser texten ovan förstår du varför. Och så x antal mil på skidor/cykel och ”smala gener” på det. Deff behöver inte vara = starkt och deff är inte mitt mål, men min vardag och nuvarande tävlingsmål formar min kropp så här. Like it or not! D.S.
Du är löjligt deffad Anna, men med ditt tempo så är det inte så konstigt…och hade du varit sjukligt deffad hade du aldrig orkat hålla igång som du gör! Så länge du skopar i dig dina glassberg då och då så är jag nöjd. 😉
Haha – ja, glass, nötter, halloumi, bacon & kokosfett balanserar upp mitt hyperaktiva liv. Men när barnen är 1-3 år är en period då man sällan sitter ner (x2 för oss) & som smalast (eller smal? deffad) har jag varit även då Hugo & Hampus var i samma ålder. Kroppen reglerar sig till sin trivselvikt när livet lugnar ner sig. Och när jag sätter upp mer ”normala” träningsmål 🙂
Kram
Ciao, visst är du extremt deffad och visst är det ett högt tempo, men om en dietist skulle titta på t.ex. dina frukostbilder med bulkfrön (psyllium) bär och lättkvarg eller luncher med grönsaksberg och en fisksort + nåt ägg, skulle en del tips snabbt komma. Som att byta ut lättkesella mot vanlig kesella. Ta bort lite färska bär och lägg till en musli med torkade frukt och/eller ta en ordentlig smörgås bakad på bröd med smör till. Koka 1dl ris och ät till salladsluncherna, ta bort lite grönsaker. Osv. Jag säger inte att du vill äta så eller bör äta så, men jag säger att du KAN äta mer energität mat och ev. inte skulle behöva vara så ”på gränsen” gällande energiintaget. Ta hand om dig, super mom!
Jo Frida – jag äter extremt men av sånt jag mår bra av. Ibland äter jag dock bröd, ris etc och grönsaker/rotfrukter är också kolhydrater. Men jag tänker inte ”försvara mig” utan kan bara konstatera att jag kunde behöva släppa kontrollen lite. Det är ett en del i mitt sätt när allt runtomkring är stressigt – att ta kontroll över det jag KAN kontrollera. Samtidigt har jag ätit liknande i hela mitt vuxna liv utan att vara lika deffad så livet runt omkring påverkar.
Sen kan jag lägga till att ja – jag gillar att musklerna syns. Skulle ljuga annars, men visst kan lite extra underhudsfett inte skada. Men som jag skrev – så här var de vid mina tidigare ”bebisår” också och med alla dessa långpass ökar ämnesomsättningen. Bara genom att träna på en normal (för mig) nivå så kommer kroppen gå till sin trivselvikt (typ 1-2 kg mer än nu).
TACK! I will 🙂
Full rulle kanelbulle skulle jag vilja säga 🙂
Jag tänker likadant som Frida känner jag. Du lever ju på ”dietmat” (sallad och kött, lättkesella och proteinpulver är för mig dietmat). Äter endast ”onyttigt” så som glass om du har något långpass att förbränna det på, dagen efter. Du gör ju som du vill men jag känner att du inte endast kan skylla ditt hektiska småbarnsliv på att du inte har ngt underhudsfett. Känns som ett medvetet val med tanke på kosten.
Carro – se mitt svar till Frida. Och ja- jag gillar att mina muskler syns men har inga problem med att gå upp i vikt när jag slutar köra dessa långpass (vilket jag garanterat gör, utan att behöva lägga om kosten som jag trivs med). Det jag äter är alltid medvetna val & må hända skulle jag behöva ändra detta efter mitt levnadssätt, men så länge jag känner mig stark & mår bra fortsätter jag äta det jag gillar.
De flesta pendlar normalt 1-2 kg upp & ner i vikt beroende på hur livet ser ut men är man smal/muskulös kan 1 kg göra väldigt stor skillnad utseendemässigt. Nu vill jag inte gå ner mer i vikt & eftersom jag trivs med min kost ökar jag istället andelen fett i maten. Lättkesella må hända – men mycket kokosolja, nötter, dinkelflingor (blandat i kesellan), fet naturell yoghurt, ost etc.
Du är bara fin. Varma kramar på mors dag! 🙂
Tack snälla Elin! KRAM 🙂
Du är fantastisk, inspirerande och alldeles underbar. Så länge du mår bra får du vara hur deffad eller odeffad du vill!
Men du har ju t.o.m. själv sagt att du har haft svårt att få barn pga hur hårt du tränar och hur deffad du är och att du har oregelbunden/utebliven mens. Säger inte det rätt mycket om hur din kropp mår?
Jag var långt ifrån lika deffad när jag ville ha barn & hade då runt 23% kroppsfett + hade aldrig tränat ett långpass eller så målinriktat som jag gör nu. Stor skillnad! Dessutom hade jag tid att äta, tid att sitta ner & vila, ligga i soffan.
Min kropp mår nog som vilken hårt & fokuserat tränande som helst. Det ÄR inte hälsosamt att träna så hårt som jag gör nu inför loppet, det ÄR inte hälsosamt att eltträna över huvud taget – kropparna pressas oerhört hårt. Men det är tidsbegränsat & just nu är jag i en sådan period. Till detta stor familj. Mer än så behöver jag inte skriva.
Man blir glad av dina inlägg! Du ser ut att må strålande bra!! Kram
Tack Linda – det gör jag också! Visst – trött ibland men inte mer än någon annan småbarnsmamma 🙂
Kram
Kram <3
Av alla bloggar jag följer, är du den mest inspirerande! Mer än så, behöver jag inte skriva. 🙂
<3
Din blogg är otroligt inspirerande. Inte för att jag någonsin kommer kunna få lika snygga synliga muskler som du har utan för att jag tycker du visar på en sund kost och att du visar nya övningar som jag tar med mig till gymmet.
Jag håller inte alls med de ovan som gnäller på din kost. Tänk om alla svenskar åt så mycket grönsaker då skulle nog ohälsotalen i Sverige minska drastiskt!
Hej Anna 🙂 Jag är imponerad av ditt driv och din energi. Du är en stor inspirationskälla, och jag gillar dina grymma muskler – de är ascoola! 🙂 Sen som någon annan sa, du får såklart vara hur deffad eller odeffad du vill. Ditt budskap och all din kunskap du delar med dig varje dag uppskattar jag väldigt mycket.
Tack Linda <3
Jag håller med ovanstående talare att du är grym! En riktig inspirationskälla!!!! Har själv två barn & vet vilken energi dessa små krabater kräver. Jag har gått ner mkt mer än vad jag vägde innan jag väntade barn nr 1. Och får alltid försvara mig kring detta. Om jag verkligen mår bra? äter ordentligt? etc…Hurvida du äter ”dietmat” eller inte är som sagt upp till dig. Mår du bra är det huvudsaken & så vida jag vet har du inte många sjukdomsdagar så länge jag följt din blogg vilket ju visar på att din kropp mår bra. Annars skulle den ju säga ifrån i form av sjukdomar. Sen kommer alltid ngn människa störa sig på oss kvinnor som gillar muskler. Jag gillar det & tycker att det är häftigt att se hur du formar din kropp. Fortsätt vara Anna! Ät det du vill, skriv om vad du vill, träna som du vill så länge du mår bra & jag är säker på att vi bloggläsare kommer fortsätta läsa om din resa framåt:)
Kram Emma
Jag är gillar när läsare kommentarer (negativt som positivt) & förstår att vissa undrar & ifrågasätter. Dina ord gör mig hur som helst jätteglad – TACK EMMA! 🙂
Kram
Tycker det är supersnyggt med dina deffade muskler. Vad jag förstått ska du inte ha fler barn heller så om du mår bra utan ångest för kost eller utebliven träning så tycker jag att andra inte har med saken att göra. Har själv haft ortorexi ngt som är svårt för omgivningen o en själv att se det ohälsosamma i det . Jag vaknade dock upp när jag började få ångest för att jag inte åt ” enligt mina regler” eller att jag aldrig kände mig nöjd över min prestation i träningen som var extrem. Nu satsar jag på lagom för vill absolut inte känna som jag gjorde då trots att jag hade en superdeffad kropp men det är inte värt det känner jag.
Låter som att du hittat en sund inställning & mår bra Milla. Jättebra! 🙂
Visst – jag är beroende av att träna, men inte så att jag inte kan vara utan det någon dagen & behöver inte ta ut mig max varje gång. Samma med kosten (ja, du har kanske sett mina glasslass mm).
Och som jag svarat några andra kommer min kopp ”normaliseras” när träningsmål & vardag bli mer ”normal”.
Hej Anna! Jag har aldrig läst något från dig om att man ska se ut på ett visst sätt. Du skriver om träning för att orka med livet och god mat som man mår bra av. Så om man verkligen läser det du skriver istället för att dra förhastade slutsatser från bilderna på dig så tycker jag att du förmedlar en hälsosam syn på kost, träning och livet. Dessutom tycker jag att det är skönt att se att du inte ber om ursäkt för hur du ser ut, för det ska ingen behöva göra. Fortsätt inspirera!
Du är fantastisk!