På väg till gymmet igår mötte jag flera cyklister på racers och tänkte tillbaka på all klassikerträning förra året. På hur ont jag hade i rumpan och ryggen de första rundorna på Bianca, men hur kroppen anpassade sig efter några veckors ihärdig träning. Smärtan försvann och jag blev en hejjare på att nöta sadel mil efter mil. Kroppen är fantastiskt formbar och du är gud. Jag har kämpat hårt både för att bli gravid, bli vältränad och för att nu hitta mer balans i livspusslet. Ja tänk – det är t.o.m. en kamp för att ”bara må bra”. Nyckeln? Att aldrig ge upp och aldrig sluta tro på sig själv.
Något jag har gett upp är däremot tanken på att träna ihop min 5 cm breda diastas för att kunna använda magmuskelns funktion igen och slippa ha ont, eller att få den opererad av Landstinget. Högra bilden längst ner är från igår då jag fick hembesök av en journalist och reporter från Expressen (obs – lätt indragen mage). De gör ett reportage om kvinnors problem med diastaser, och ställde lite frågor och fotade min mage. Allt kan man inte ”forma”, hur mycket och rätt man än tränar. Det är framför allt galet att tjejer som har ont inte får hjälp att operera när det faktiskt går att återställa raka magmuskelns funktion. Ännu mer galet att informationen till gravida/nyblivna mammor om hur man bör träna magen inte är bättre än vad den är på många Mödravårdcentraler. Det skulle vara så lätt att bara dela ut ett blad med information eller att tipsa om appen MammaMage som jag själv rekommenderar. Jag hoppas reportaget, tillsammans med Katarina Woxneruds uppmärksammade Mamatummy Day, får igång debatten om kvinnors problem.
Jag har sagt det tidigare och jag säger det igen, du inspirerar och ger kraft! Tack. 🙂
Bra att du bidrar till att skapa mer uppmärksamhet kring detta! Har du sett den här bilden? Jag vet inte om den är riktig, men jag kan tycka att den (om den är det) är ett argument för att en operation av diastas inte är ett ”kosmetiskt ingrepp”. Det är ju verkligen ett HÅL där inälvorna är exponerade på ett sätt som inte är normalt. Och det är ju lätt att förstå att det kan ha en stor påverkan på kroppens biomekanik när de raka bukmusklerna inte sitter på plats… https://en.m.wikipedia.org/wiki/File:Dr._Placik_Abdominoplasty.jpg
Jag arbetar med mina matproblem på en klinik. Tycker dock inte att jag får riktigt bra hjälp. Med Mando arbetar även med varför man är sjuk eller bara med själva problematiken träning och mat men hoppar över varför man blir sjuk? Kram du är bäst
Maritha – nej, Mando jobbar inte med psykologi utan bara coahing & ätträning. Dock blir man mer positiv & mår bättre när kroppen är i balans.
Stor kram tillbaka & BRA att du jobbar med ditt matproblem!
Visar du magen som den ser ut ”på riktigt” i tidningen? Lite fundersam varför du visar en bild på bloggen där du ska visa magen hur den ser ut med diastasen men ändå har en ”lätt indragen” mage? Eller det kanske inte var menat som en diastasbild? Som det ser ut på den bilden ser det verkligen inte illa ut tycker jag och utifrån den bilden förstår jag inte varför folk frågar om du är gravid. Förstår detta med operation ändå i.o.m. ditt yrke och att du säger att du får ont. Men rent estetiskt tror jag det helt beror på vad man jämför med om man störs eller inte av magputet. Nu är jag gravid igen så nu putar min mage så klart hehe, men innan graviditet nr 3 var min magmuskeldelning ungefär 3 fingrar bred på värsta stället men inte särskilt djup, men tycker ändå min mage putade betydligt mer än din på bilden. Dock hade jag putet längre ner så jag var tvungen att fortsätta med mammabyxor även mellan mina graviditeter. Gick helt enkelt inte att hitta ett par vanliga brallor som gick att knäppa och samtidigt inte var tokförstora över rumpa och ben. (Rent estetiskt funkade det ok så länge jag ammade, men när brösten krympte putade magen långt längre ut än bysten och då kom gravidkänslan tillbaka rejält. :P) Lite nyfiken på om det är djupet eller bredden på din diastas som gör att den inte går att träna ihop? Har läst om kvinnor som med 7 fingrars bredd på diastasen fått ihop den med hjälp av gördel och träning och då känns ju inte bredden på din diastas extrem. En nära släkting till mig har stora problem och har funderat på operation men vill helst undvika det. Hon sa att hennes gick över hela magen uppifrån och ner och att musklerna verkligen ligger på varsin sida av magen, typ 10-20 cm i glapp. Har de tagit någon hänsyn till sådant när du hört dig för inom landstinget? Tror du hon skulle ha större chans till operation inom landstinget i.o.m. hennes enorma delning? Bra att du ser till att fler uppmärksammar problemet i.a.f. även om jag tror många som ser dig kan tycka att ditt problem rent estetiskt inte är så stort. Men det är ju inte heller bara det det handlar om.
Ulrika – det var inte meningen att jag skulle visa hur stor magen är när jag slappnar av på bilden, men vid fotograferingen för Expressen slappnade jag av helt för att folk ska förstå hur det kan se ut. Då är magen som på vilken gravid som helst, men normalt är jag så van att gå runt med maglåset på – dels för att slippa frågor & dels för att undvika ryggbesvär.
För mig är det bredden på distansen (5 cm) som inte går att träna ihop. Att få ihop en på 7 cm kan man absolut om distansen är direkt efter en graviditet. Min var säkert också så stor, om inte större, direkt efter graviditeten men sen gick den inte tillbaka till mer än 5 cm. Detta pga två flerbördesgraviditeter & 2 kejsarsnitt. Magen klarar inte hur mycket som helst.
10-20 cm låter enormt & det tror jag absolut din släkting kan få opererat.
Ok – tack för utförligt svar. 🙂 Jobbar själv på nu att hålla kontakten med tvärgående bukmuskeln under denna graviditet för att om möjligt förebygga förvärring av delningen. Det är mitt 3:e snitt som väntar. 🙂 Tycker dock att jag hade bättre bålkontroll efter graviditet nr 2 än efter nr 1 mycket för att jag var så väldigt inaktiv under första graviditeten tror jag. Dock hade jag det klassiska problemet att jag aktiverade fel magmuskler första tiden efter andra graviditeten men har lärt om efter att jag började med mammamageappen och tycker att jag fått upp en ganska bra automatisk aktivering av rätt muskler även om de fortsatt inte varit så starka och självklart behövs målmedveten träning efter denna graviditet också, men nu vet jag ju hur jag ska göra från start och kommer som sagt även fortsätta försöka hålla uppe kontakten med rätt muskler under resten av graviditeten. Har ju haft min delning sedan graviditet nr 1 2010 så det är ju ett tag nu men hoppas iaf på att kunna förebygga att den förvärras och i bästa fall kanske jag kan få ihop den lite. (Uppskattar att min 3-fingersdelning motsvarar uppåt 4 cm – fingrar och cm är ju inte riktigt samma sak.)
Jag tycker att det är helt sjukt vad kvinnor förväntas ”ta” efter en graviditet. Har själv inga barn, men har vänner som haft komplikationer efter graviditeter som ignorerats av sjukvården. Hade det varit män som fått dessa komplikationer är jag tveksam till att det hade tagits lika lätt på tyvärr.
Jenny – ja, det verkar vara en inställning att tjejers kroppar tar stryk av graviditeter. Punkt. ”Det bara är så och är inget att göra åt”. Märklig inställning när det faktiskt GÅR att ge tjejer bättre livskvalité. Vi sätter för 17 barn till värden, vilket borde värderas rätt högt kan man tycka.
Heja, heja! Bra att det sprids information om diastas och vilka problem det kan ge! Jag fick ju äntligen operera mitt navelbråck nyligt, vilket gjort att jag nu kan börja träna ihop magmuskeldelningen. Magen blev faktiskt värre av träningen innan operationen inser jag nu. Galet att det ska vara så svårt att få denna operation. Jag var hos en kirurg efter barn nr två och då blev det nej. Efter barn nr tre började jag få mer och mer ont och fick då operera. Och aldrig har jag fått någon information om detta hos barnmorskan.
Tack för din inspirerande blogg 🙂
Jenny – vad skönt att du fått navelbråcket opererat. Nu håller jag tummarna för att magträningen också går bra. Kör gärna med MammaMage-appen så är du på den säkra sidan 🙂
Nej, jag har inte heller fått någon bra info under mina 3 graviditeter. Efter trimningarna (när jag hade min breda diastas) fick jag t.o.m. rådet att göra situps – vilket istället förvärrar distansen med fel teknik. Nej, mer information behövs.
Tack själv för att du läser! 🙂
Hej!
Jag har tänkt på detta litegranna och tycker nu att frågan passar 🙂 Hur har det egentligen varit med din mens under åren? Jag tänker på att du tränat så mycket, har lite underhudsfett osv. Du har ju fyra fina barn nu 🙂 Hade varit intressant om du skrev något om detta.
Du är grym!
KRAMAR
Linnea – jag har inte haft någon mens på många många år & därför fått hjälp med hormonstimulering för att bli gravid. Alltså ännu en nackdel med att ligga för lågt i fettprocent. Får se om det passar att skriva om detta i ett inlägg framöver.
Tack snälla & stor kram tillbaka!
Tack för tipset om Mammamage-appen, den kommer jag att ha stor nytta av när 4:an väl har kommit ut :)!
Jag läste ditt svar till Ulrika – menar du att kejsarsnitt ökar risken/ ger en bredare diastas än om kvinnan genomgår en vanlig förlossning? Varför (i så fall) ger kejsarsnitt ökad diastas?
Om jag förstår rätt så är det också viktigt att starta så snart som möjligt efter förlossningen med träningen (alltså större chans att då lyckas få ihop diastasen, eller?) ?
Tack för en fantastisk blogg som jag läser varje dag!!!
Astrid – vad bra att du får nytta av appen. Roligt med en ny liten 🙂
Jag vet inte om risken är större, men jag kan tänka mig att det är så eftersom läkarna tvingas separera magmusklerna för att få ut bebisen/bebisarna ur magen. De gör ju ett snitt, sen särar de på musklerna & plockar ut barnet. Det är alltså inget kroppen själv åstadkommer & kanske därför är svårare att läka. Men som sagt – jag vågar inte uttala mig om att det ÄR så. Det är bara min egen teori.
Enligt Katarina Woxnerud går det att träna ihop magen även om det gått en längre tid efter förlossningen, men det går såklart snabbare ju snabbare du börjar efter att barnet är fött. Jag tycker däremot du kan vänta, landa & bara ägna dig åt barnet den första tiden. Känn ingen stress!
Tack själv & stort lycka till med ebben & resten av barnaskaran! 🙂