Svett leder ofta till något stort, men ibland räcker ett ord..
..som hej, förlåt, TACK! 🧡 För alla hälsningar, symboler, SMS, samtal, foto, tårta.. här och var på min födelsedag i tisdags. Små ord som sagt, gåvor, klick som värmer enormt. Värt ett eget blogginlägg, med tanke på vilken makt dom har.
Några tankar till dig. Och den lilla tjejen i sin mammas knä som du ser på bilden nedanför, som jag fick av min faster på födelsedagen. Hon (jag) som 4 år sprang hem och hulkade att ”jag ska aaaldrig ta på den igen..” (tänk på Skånska – dialekten jag hade mina 5 första år) om sin nya jeansjacka, efter att en äldre kille sagt att hon var tuff. I tron att det var något dumt. ”Tuff!?”. Som alltså i högsta grad bryr sig om vad andra tycker, så osäker att ett litet (misstolkat) ord kan ta ifrån henne plagget hon först känt sig ”stoltast och snyggast i världen” i. Små ord med stor makt..
Sedan dess har mycket gått ut på att bevisa motsatser – eller snarare möjligheter. Att jag, dom i skattkistan bakom dörren på översta bilden + nedanför – och här i bloggen DU – kan vara som du vill, oavsett andras tyckande. Klarar sjukt mycket mer än du tror. Ett svävande syfte över alla ”tunga lyft och jobbiga texter” åt dig. För orimligt lyxigt, men mina kanaler och att vägleda dig som följer mig med konkreta knep och idéer är del av mitt jobb.
Så. Där stod jag nu och för en selfie i min jeansjacka i torsdags morse, (btw ärvd av min käre far) i ett försök att summera: små ord och stora famnar växer vi aldrig ur.
Ord av omtanke är fasiken fint och nu är min famn här för många andra på olika sätt, medan den osäkra lilla tjejen kommer på besök allt mer sällan. Hon kan t.o.m. kasta av sig byxorna och stå löjligt stolt med rumpan bar ibland för att visa dig.. se stycket ovan. En bra sak med att åldras och lära sig ord.
Slut på roman, varm kram! /A