Tack, det känns oerhört smickrande. Ja, jag hade anorexi (kräktes aldrig) men var aldrig så svårt sjuk att jag blev inlaggd. För mig var räddningen när jag flyttade, skaffade nya vänner och inte minst BESTÄMDE mig för att bli frisk. Jag ville verkligen leva ett normalt tonårsliv och kunna få barn så jag kämpade hårt med mig själv. Återfall, javisst, men viljan försvann aldrig och jag strävade vidare m.h.a. mina föräldrar och vänners stöd.
Mitt tips – bestäm dig du med! Försök ”göra utan att tänka”. Tvinga dig till att äta en glass, känn efter, det är ju inte så farligt och snart blir det naturligt mindre strikt kost. Fyll livet med annat viktigt för dig, t.e.x. vänner, musik, men fortsätt träna för det fungerar antdepressivt. Ta gärna hjälp av en PT/instruktör som kan lägga upp din träning på en lagom nivå så det inte blir extremt.
Önskar dig ALL lycka till. Jag vet att det inte är lätt, men klarade jag det gör DU det också!
Kram
Hej ? Jag har en sjukdom som heter ehlers dansos syndrom.KOLLAGEN BINDVÄVS SJUKDOM.Ja undrar om du kan ta upp hur vi som har sjukdomen kan träna ? Vi har kronisk värk hela tiden för vi är så över rörliga.Mvh Pia
Hej Pia!Jag tycker du ska prata med en sjukgymnast. Har tyvärr inte kunskap nog i området så jag vågar inte komma med tips.Sköt om dig!
Finaste vännen!Jag är så stolt över dig som tagit dig förbi den där tiden. Tycker om dig precis som du är, precis som jag alltid gjort. Tänk att vi varit vänner i 17 år nu. Du är bäst!! Stora kramar från mig
Puss! Tack vare bl.a. dig mår jag så bra idag.Kram
Väldigt fina råd Anna. Hoppas att Lisa och andra med henne som har det jobbigt också kan komma ur det och må bättre. Alla förtjänar att må bra! 🙂
Det hoppas jag också.Du är en av mina räddande änglar Anna. Love!
Det här var nytt, det ser inte ut som samma människa på bilderna. Väldigt viktigt ämne att ta upp och väldigt MODIGT av dig att skriva om det.Stor kram
Tack! Jag har inga problem att prata om det idag :)Kram!
Tänk vilket inspirerande inlägg! Man kan verkligen se skillnad i hur du mår och det är en inspiration att se att det går att bli frisk! Och sund! Att vara smal behöver inte betyda att man är frisk alls (både anorexi, men också att man har fett runt organ om man inte sköter kost och träning. Fettet syns liksom inte.)Fantastiskt!
Kämpar själv också för att bli frisk från en ätstörning och känner man att man inte fixar det själv så ta hjälp. Jag fick hjälp och är nu jättetacksam för all hjälpen jag har fått och fortfarande fått. Jag hade aldrig kommit levande ur sjukdomen själv! Kämpa vidare nu
Så fint skrivit av Dig! Du inspirerar! Kramar
<3Tror att det är viktigt att söka professionell hjälp också. Jag klarade verkligen inte av att bara bestämma mig eller äta.. Det är så beroende på hur djupt det sitter. Speciellt min sjukgymnast var det bästa som hänt mig. Hon jobbade massor med kroppskännedom, vilket har hjälpt mig enormt mycket. Det är nog viktigt att man är lyhörd och söker hjälp innan det är för sent – om man inte kan komma ur ett ekorrhjul. Det är en sjukdom man tvingas leva med (i en ryggsäck) resten av livet… Det kan liksom blossa upp igen om man inte är uppmärksam och behandlat den bra.Kramar <3
Jo jag pratade även med psykolog på BUP. Så mesig att jag ville bli frisk snabbt för att slippa honom ;)Du har så rätt finaste! Kram <3
Haha, förlåt om jag skrattar, men jag vet även hur det är att träffa MESAR!!!!!! Tror att man ska vara noga med (detta är skitsvårt då man är sjuk) att KRÄVA en som är bra och man passar med. Dvs. klaga, kämpa för en bra psykolog/terapeut!!!!