Sitter med alla andra i bilkö på väg till Stockholm efter en typisk ”o-Annig-helg”. Ingen träning mer än ett par promenader, fikabröd och tårta varje dag och ingen internet. Supertrevligt och skönt för jag kan bli så trött på mig själv, men nu när vardagen kommer blir det andra bullar. Bara en vecka kvar tills jag kan börja träna lite mer efter operationen och kroppen kommer va utvilad till max. Tjena nytändning!
Va fort tiden går ändå, bara en vecka kvar! Själv har jag också tvingats ta det lugnt med löpningen efter maran men nu verkar kroppen relativt återställd, äntligen. Jag har kunnat springa 2 dagar i rad i helgen och är trots det smärtfri idag. Så nu hoppas jag på en vecka med ordentlig träning.
Förstår att du längtar efter träningen