Livet är som en berg- och dalbana av känslor. Ja även enskilda dagar växlar i ruskig takt. Ibland håller jag på att explodera på trotsiga och gnälliga barn och ibland är jag glada mamman som svämmar över av kärlek. I morse var det mest av förstnämnda och det är då jag behöver en mulen löptur som mest. Komma bort, andas, tänka och springa bort ilskan. Väl hemma igen har tålamodet och den energifulla mamman vaknat.
Träning = terapi liksom att blogga. Många gånger växer blogginläggen fram där under rundan. Djupa kloka (?) tankar som är som bortblåsta när jag full av endorfiner sätter mig framför dator, men jag minns på ett ungefär.
Vid dagens runda tänkte jag på hur vi bloggare påverkar våra läsare och av varandra. Smaljeansen tar bort sina fitspos. PT-Fia mår dåligt över att det skrivs för mycket om ”träning och proteinpulver”. Bra tankar och mycket skriver jag under på samtidigt som jag är en av dem som både visar upp muskler, tränar hårt och äter kosttillskott. Min inriktning på träningsmode, att jag gillar kosttillskott och har en deffad kropp är högst ytliga saker. Men under den där ytan, (som jag vet många vill läsa om) är jag en känslomänniska och samtidigt som jag visar upp mina träningsoutfits försöker jag belysa det bästa med träning – endorfinerna, glädjen, TERAPIN. Det är själva drivkraften till allt det andra jag skriver om, anledningen till att jag tränar (och bloggar) även om det inte hamnar i fokus i varje inlägg.
Terapin under dagens mil gick ut på att öka tempot i 4 x 4 minuter (2 minuters lugnare jogg däremellan). Intervallformen mannen sagt ska ge så bra resultat och jag var nyfiken på att testa. Lite ilska försvann för varje rusch tillsammans med svetten och humöret steg i samma takt som tröttheten. Lätt duggregn och melankolisk Kent i lurarna hjälpte till. Ibland mår jag bäst utan allt glammigt och glatt.
Klokt inlägg Anna. Skrev själv om KÄNSLAN i framförallt löpningen härom dagen…det är ju DEN som är viktigast, inte det andra. Fitspo-bilderna har irriterat ihjäl mig under en lång tid nu och jag är SÅ glad att den där skiten börjar rensas bort!
Det är precis som du skriver Anna, glädjen/känslan är det som driver oss framåt. Det är det som gör att vi fortsätter träna och blogga 🙂
Sant Betty! Hur ytlig bild man än visar upp genomsyrar träningsglädjen ändå 🙂
Kram
Jag slog rekord på milen igår när jag körde 6 km intervaller & sen fortsatte med 4 km ”nedjoggning” =) I skönt sommarregn tankade jag ny energi & gjorde av med dålig energi (från bla tjatande gullungar ;))
Det är verkligen som terapi!
Härligt Emma! 🙂
Håller helt med dig. Den där terapin man liksom skapar sig själv under löppasset är välbehövligt för själen. Särskilt i vårt hetsiga samhälle vi lever i och för att helt enkelt orka med vardagen. Kram
Så bra fina du !! Riktigt bra skrivet..
Jag gillar både dina bilder på dig, maten och träningen. Jag uppskattar att du ärligt visar det du äter inkl proteinpulver, istället för att man låtsas att man uppnår resultaten genom att äta ”som vanligt”. För vad som är vanligt för olika människor är väldigt olika. Jag uppskattar att du visar ärligt hur du tränar och hur du äter. Ingen bullshit, bara rakt upp och ner hur du får dina resultat. Hoppas att du mår bra i kropp och själ igen! Kram
Det är vad jag också tror på Lotta – ärlighet! Oavsett vad man gillar – hårdträning, myspromenader, proteinpulver eller husmanskost. Att man är sig själv.
Jag mår bra – TACK! 🙂
Kram
Din blogg är den bästa, alla kategorier. Med en deffad kropp, proteinpulver och riktig kärlek till träningen. Keep it up! 🙂
Söta Alexandra – tack!
Jag har faktiskt inte läst några bloggar med fitspo så jag blev väldigt nyfiken på att se vad det är (bilder med slogans, antar jag?).
Som småbarnsförälder skulle jag aldrig överleva utan min träning som är just terapi i första hand för mig.
Kram!
Jag har inte heller så stor koll på Fitspos Milla, men kan precis som Smaljeansen bli trött på budskap typ att ”man förtjänar sin kropp” etc.
Håller med. Många gånger skulle jag kunna ta vilodag men går till gymmet bara för att få en stund för sig själv. Nu under sommarlovet är det extra viktigt. Vi har det supermysigt men det blir även många fajter här mellan barnen. Som enda föräldern på plats är det jag som får medla vilket tar på krafterna. Endorfinerna behövs! 😉
Kram
Jag tycker du skriver alldeles lagom mycket, om alldeles lagom saker, på ett alldeles lagom sätt !! Älskar alla färgglada bilder ! Även om jag själv inte tränar lika mycket och äter mer mindre bra saker, så får jag en alldeles perfekt dos inspiration…av varje inlägg. Tack för det och sköt om dig /Marina
Tack Marina – kul att höra 🙂
Kram
När jag träffade dig på blogger boot camp (sprang i samma grp) visste jag inte vem du var. Men jag förstod att du var någon som många hade koll på 😉 Jag blev iaf väldigt glad att få vara med i samma grp som dig och Linda (på löppasset) och ni kändes båda så ärliga och omtänksamma. Lite chockartat för mig som aldrig springer att helt plötsligt ”tävla” med två löpare.. haha. Det gick ju bra iaf och roligt hade jag.
Efter BBC så började jag följa din blogg och den är verkligen så positiv och omtänksam som jag upplevde att du var. Du är en inspiration för mig som vanlig och det är roligt att se hur du kan kombinera livets alla delar. Jag gillar din blogg och det du skriver.
Kram
Åh vad roligt Annah! Kul att du skriver & välkommen till min blogg. Dina ord gör mig jätteglad 🙂
Kram
Har följt din blogg sedan i våras och jag håller med om att det kan bli fö mycket fitspos, samtidigt blir jag inspirerad av hur andra genom bra kost, träning får en stark o funktionell kropp, men som sagt det får (enligt mig) inte bara bli posering. 🙂 Det jag uppskattar och inspireras av med din blogg är din ärlighet, din grymt starka kropp, att du blandar vardagslivets fighter med bl.a. Kids och fighterna i löpspåret/gymet och att du skriver om träningsoutfits o nyheter/trender inom träning. Stort LIKE på dig o din blogg.
Tack vad kul att du gillar det jag skriver. Värmer & gör mig glad 🙂
Fint inlägg av fina dig, Anna. Det är så sant det du skriver. Även då många tolkar en som världens energiknippe som alltid är glad så finns det ju en helt ”vanlig” människa där också med de vardagliga problemen som man har. Det är det som gör en mänsklig.
Tycker du är en sån inspiration och du hjälper alltid mig på vägen! Kramar
Tack fina San <3
jag håller med dig. Även om jag förhoppningsvis ger andra något positivt genom att blogga, så är både träningen och bloggandet mycket för min egen del – min terapi. Det finns många som tror det enbart handlar om den där ytan, att jag tränar för att bli snygg och bloggar för att jag suktar efter uppmärksamheten. Det är tråkigt, att den missuppfattningen finns, men det får man ju ta, för terapin ger mig mer. Jag har inte alltid grymma pass, men jag ångrar heller aldrig ett. Jag känner mig inte alltid stark, men jag blir en liten gnutta starkare även av de ”dåliga” passen, om inte annat så psykiskt. Jag skriver inte bloggen för någon annans skull, men att få mail eller kommenterar från tjejer och killar som faktiskt kännt sig förstådda, hjälpta eller lättade när de läst mina ord – det gör mig så lycklig. En enda ”hjälpt” själ gör det värt det, de nedlåtande kommentarerna och ständiga missuppfattningarna med förutfattade meningar får komma om det är vad som ”krävs”!
Nu babblar jag bort mig igen. I ALLA FALL. Jag tycker man får vara både och. Jag är så trött på att man måste välja läger, måste vara en viss typ av människa – typ av bloggare/tränare/människa. Ja, jag vill ständigt lära mig mer om sakerna som intresserar mig : matlagning, hälsa och superfoods – samtidigt som jag gillar kosttillskott och ser poängen med dem, samtidigt som jag gillar mitt lösgodis och inte VILL sluta med det. Och ja, ibland tränar jag när jag inte är supersugen, utan att vara sjuk och TROTS att jag håller med om det som kallas ”träningshetsen” och dess negativa effekter på läsare osv. Men jag är inte mer än människa och jag kanske inte VILL tillhöra ett läger, jag kanske inte är en perfekt bloggare men SO WHAT. Grundidén och kärn-känslan är väl viktigare än en ”felfri blogg” – nämligen att jag verkligen vill väl. Både mig själv, och mina läsare.
….jag har faktiskt glömt vad jag egentligen ville skriva här 😉 haha. Tror det mest var att jag håller med, och att du är min inspiration och förebild nr 1! Kram
Tack för dina ord Fanny och jag känner precis som du. Man KAN gilla lite av varje – LCHF, Ben & Jerry, husmanskost och kosttillskott. Samma sak med träning & allt annat i livet.
Jag gillar verkligen att du är ärlig och delar med dig av dig själv. Det gör din blogg levande och hjälper många är jag helt säker på. OCH jag älskar dina mumsiga recept 🙂
Stor kram fining!
Din blogg ger mig daglig energi att fullfölja mina drömmar Anna, ta till dig! Fick efter önskan även en tjej-vättern-startbiljett i födelsedagspresent förra veckan, undra vem som gav mig den idén 😉 kram!
Glad över det Nathalie! Och vad roligt med Tjejvättern. Det är ju ett tag kvar, men lycka till ändå 🙂
Kram