Träning har alltid varit min terapi och ju mer livet snurrat på ju svårare är den att vara utan. Många gånger bryr jag mig inte alls om effekten – bara att få komma ut, andas, springa bort stress och fylla på med energi är viktigare än antal kilometer eller snabbhet. Speciellt just nu, när målet handlar om helt andra saker än tävlingar eller utvecklas fysiskt.
Denna lördagmorgon var som upplagd för löpning med luft full av syre. I guldregn av löv fick det bli en kortare tur längs Djurgårdskanalen. Inte samma mentala avkoppling med tungt lastad Chariot, men alltid samma frihetskänsla.
Och glatt påhejad av kungarna där i. ”Heja Mamma”, skriker de högt som bästa små PTs i världen. Dessutom möter jag många leenden från andra motionärer längs vägen som gör mig glad. Säg en bättre terapi än detta? 🙂
P.S. Mer som gör mig glad är det här inlägget ♥ D.S.



Jag är så glad att jag upptäckte löpning! Det enda som känns lite surt är att jag inte gjorde det tidigare.
Jag som är en känslig natur och äter antideppressiv medicin mår så mycket bättre av att springa. Skulle säja att det är 75/25. Löpningen hjälper mej att må bra till 75% och tabletterna (som jag dragit ned på) 25%. Det är så enormt härligt att jag själv kan göra något aktivt för att hjälpa min känsliga hjärna. Vikt, muskler, kondition i all ära – Det är nog allra mest för psykets skull jag springer.
Åh, jag förstår verkligen att folk ler när de möter dej och ditt ekipage! Så otroligt gulliga små pt:s 🙂
CharlottaSofia – grattis till att du hittat löpningen & kan dra ner på tabletterna. Jag har aldrig ätit antidepressiva medel & är lite rädd över hur jag kommer att må när jag får träningsförbud under behandlingen på Mando. Men detta är min drog & ett stort beroende jag måste kunna dra ner på.
Heja dig (oss 🙂 & stor kram!
javisst är det underbart med små pt-s i vagnen. Jag och dittern körde krokodilspaning igår. Hon spanade efter krokodiler och då var det bara att öka takten och skynda sig ifrån dem. Ibland var det så många krokodiler att jag var tvungen att fråga om vi inte hunnit förbi dem än? Nää, det är 1000 krokodiler!! fick jag då till svar, så det var bara att fortsätta! 🙂 Springer dock inte än, utan går fort. Har en 2 månader gammal bebis också i vagnen! 🙂 Trevlig helg!
Vad fint du har det där du springer! Diggar ditt ”pannband”! Haha, roligt med små ”PT”…
Önskar er en skön kväll!
Kram kram
Jag har alldeles nyligen hittat hit till dig, och jag måste också få säga ”heja dig”! Gillar din blogg starkt! Du verkar vara en alldeles fantastiskt go person, och en riktigt fin inspirationskälla! Här hänger jag kvar!:-)
Önskar dig också ett varmt lycka till i din resa mot ett sundare förhållande till mat! Det är en tuff resa, men så värt det!
Helena – tack vad jag blir glad & varmt välkommen! 🙂
Tack också för lyckönskningen. Vet att det inte kommer bli lätt, men jag kommer INTE ge upp 🙂
Underbart med höstlöpning! Härligt också att ni har dina föräldrar på besök. Kan tänka mig att det underlättar vardagen mycket. 🙂
Kram på dig!
Ja Karin! Speciellt när Junior inte är frisk.
Kram på dej!