Womens Health Halvmarathon -före, under, efter

Om gårdagens bästa val var att gå på yoga var dagens att ta av mig den långärmade tröjan innan starten på Women´s Health Halvmarathon. Det var sjukt varmt med vindstilla och sol, men en väldigt härlig dag. Jag får värsta partykänslan vid lopp och man träffar alltid massa härliga människor. Som Lovisa (mer känd som Lofsan) t.ex. Hon sprang precis som jag för TomTom och har flera tuffa lopp framför sig, bl.a. Åre Extreme, och det här blev ett bra uppvärmningslopp för henne.

Själv var jag som sagt mest ute efter stämningen och extrakrafterna man får av likasinnade och publiken. Det är häftigt hur stor påverkan gruppkänslan har och jag hann både tänka ”det här är livet”, ”fy f-n vad min kropp är grym” och ”varför GÖR jag det här” och ”nu skiter jag i det här och lägger mig i gräset” utefter banan.

Men jag fortsatte kämpa. Energin kom och gick, solen stekte, men stämningen och endorfintopparna segrade. Och när Sofie spelade min önskelåt (Euforia) fick jag ytterligare krafter att springa de sista kilometrarna in i mål (tack Sofie). Känslan efteråt – oslagbar!

Jag tycker premiären av Women’s Health Halvmarathon var kanon. Ca 2000 var anmälda (bra för ett förstagångslopp) men det kändes inte trångt, fanns gott om arrangörer och täta vätskekontroller – välbehövligt denna dag. Perfekt med ett halvlångt lopp en månad innan stora Stockholm Marathon för de som ska vara med där, och jag tror även detta lopp kommer växa. En lagom utmaning för de flesta.

I mål träffade jag på Lovisa igen. Lite mer matchande våra tröjor (mest jag), lite tröttare och ännu gladare. Jag sprang betydligt snabbare än jag trott, på 1.46.49, och Lovisa ungefär 30 sekunder snabbare. Hon är grym och jag väldigt nöjd eftersom jag inte varit igång med löpningen mer än 2 månader efter mitt träningsuppehåll.

Tack till alla som hejade via mina kanaler och IRL, liksom till TomTom och bästa barnvakten Helena som gjorde mitt deltagande möjligt när Jonas höll kurs på Lillsved. Hon gav barnen en rolig dag med gårdsstädning (bra att barnen representerade buisy familjen Lissjanis), parklek och picknick. Sen kom jag lagom hem för att lämna Hampus på kalas, men någon dusch hann jag inte med (prio äta). Kände mig ändå fin i nya armbandet från SNÖ Of Sweden som man fick istället för medalj. Grymt med ett snyggt och användbart smycke istället för ännu en dammsamlare.