Skört – och samtidigt vackert.
Livet du vet, i vår egna lilla krets och vida världen. Den här veckan fick vi det bekräftat igen. Jag syftar som du förstår på den fruktansvärda skolskjutningen i Örebro, den mest omfattande med dödlig utgång i Sverige. Ofattbart. Finner inga ord, men tänker på- och lider med drabbade – vilket är vi alla mer eller mindre. Självklart tuffast för närstående till offren och dom på plats, men Sverige är inte längre det ”trygga land” vi matats med. Lätt att tappa tron på mänskligheten, men ett litet hopp och tröst är ändå att se hur många som sluter upp och visar sin empati. Fint mitt i mörkret.
Även på nära håll fick jag en tung tankeställare om vår sårbarhet – liksom andras grymhet. Att du ALDRIG kan ta lycka eller godhet för givet, men också en väckarklocka för tacksamheten. Klarspråk och exempel på allt får du i veckans träning- och vardagsrapport.
Det ofattbara – veckans träning och vardagsrapport #160
» Träningen vågar jag knappt ropa ut, men DÄR är något jag gläds över. Ok, inga skrytarsiffror, men även här – ofattbart vad kroppen klarar! Det lilla knät fortsätter läka, nu smärtfritt och överraskande starkt.
I veckan ökade jag till 2 pass i crossfitboxen, båda med tanken att ”jag får skala övningarna som inte känns bra för knät”, men t.o.m. hopprepshopp och wallballs kändes fint. Jobbade inte lika djupt i olika knäböjsvarianter, men i övrigt – inga problem! Inte heller vid löpningen, även om jag avvaktar med längre pass och viger mer tid till rehab.
Min egna, lugna styrketräning har också fortsatt uppåt. Liiite tyngre i ett par övningar och framför allt bra fokus. Händer att huvudet är fullt av jobb och som den här veckan – tunga tankar, men har lyckats stänga av rätt bra under passen. Mental paus, med mer kraft till kroppen.
Summeringen: 2 crossfitpass, 2 egna lugna styrkepass, 1 lugnt löppass och 1 intervallpass, 1 vilodag, plus rörlighetsträning, knärehab och ärendepromenader.
» Måendet har växlat. Se inledningen igen. Ett samtal från någon jag älskar om en person på väg till sjukhus satte sig i hela systemet. Oro. Som att en pil av insikt om vad som är viktigast träffade hjärtat. Och märkligt hur vardagen ändå fortsätter, men allt gick betydligt segare. ”Det är mer än vikterna i gymmet som belastar” har du kanske hört mig predika? Stämmer.
Jag har känt mig ledsen och dämpad under veckan, uppenbarligen påverkad av både händelsen inom familjen och i Örebro. På det någon som försökte lura mig på pengar via Facebook Marketing, men har lärt mig den hårda skolan efter att mitt Intagramkonto hackades. Återigen: ofattbart i min värld, men det FINNS människor som inte vill dig väl. Några konstiga länkar fick mig att tveka, avbryta affären och senare kom ett sms från banken om att ”ditt kontokort har utsatts för bedrägeri och vi har nu spärrat det”. Tack!
Och TACK för alla fantastiska i min närhet. Familjen igen, plus mina vänner. I fredags fick jag äntligen fira Derin som fyllt 40 år ihop med Ewelina och Mats. God mat på Nytorget 6, garv och samtal om högt och lågt, drinkar i Himlen med otrolig vy över stan.. älskar!
Kom på mig själv i bubblande skratt på ett sätt jag inte gjort på länge och att precis som vid träningen – att slappna av mentalt. Inte som en flykt, jag vet mycket väl att det inte funkar, men en kvälls hjärnvila. Visserligen med en trött lördag och fattigare plånbok på köpet, men VÄRT en ännu rikare själ.
» Jobbet blev som jag nämnt innan också mer fokuserat i dämpat tillstånd. Fick mycket gjort, utan stress och rider fortfarande på stoltheten över solopoddandet. Ser fram emot att ha Bella vid min sida nästa vecka igen, men välkommen att lyssna på ett fint samtal om att ”lyssna på kroppen” med Josefin Wall – psykolog, crossfitcoach, gruppträningsinstruktör med ett brinnande intresse för att väva ihop kunskap om kroppen och vårt inre själsliv.
» Ungdomarna var hos mig. Som vanligt med mer mat, läxor, skratt, rulltårtsbak, snack, tvätt, träningar, skärmchill… ALLT – utom sömn för min del. Sleep Cycle-appen bevisar, men så får det va. Skulle aldrig byta bort glädjen över tid jag får dela med dom och sova ikapp kan jag till veckan.
» Övrigt? Jag både bävar och ser fram emot nästa vecka. Alla hjärtans dag är tudelad, för egen del både tacksamhet för livet kärlekar och jobbig påminnelse om dom som försvunnit på olika sätt. Bortsett från det blir det skönt med egentid, kul att podda med Bella på torsdag och ännu en middag med fina vänner på lördag.
Hur har din veckan sett ut? Något speciellt du längtar mot? Skriv gärna av dig i en kommentar, kram! /A