Ibland är det inte det musklerna eller hjärtat som jobbar mest utan ditt PANNBEN. Många sporter, speciellt uthållighetsidrotter, kräver en enorm envishet och inre fajt för att inte tappa focus och tröttna.
Jag gillar denna typ av träning, men att sitta 25 minuter på en roddmaskin, som jag gjorde i dag, och stirra på hur sekunderna går och antalet meter jag rott tickar på är minst sagt mental träning. Dessutom ser jag till att hålla samma tempo hela tiden och kan alltså inte slappna av fysiskt heller. Efter dessa 25 minuter gav jag mig upp på crosstrainern i ytterligare 25 minuter och därefter 5 minuters armcykling. Mycket bra helkropps-, konditionspass + som sagt – pannbensträning!
Jag slapp i alla fall att få flingor i ögonen denna dag då det blåser och snöar för fullt ute. Alltid en tröst när jag saknar löpningen där man får så mycket mer än träning – frisk luft, miljöombyte och varierande terräng.
Ja jösses ja, det där är jag dålig på. Alltså inte att kämpa till sista blodsdroppen om det är något jag verkligen vill, för det gör jag, men att träna tråkiga enformiga saker, som roddmaskin, crosstrainer eller löpband. Bläh! För mig är det helt enkelt inte värt det.
Så sant! Och vad avis jag blir, här är full snökaos i Skåne. Alla fönster på husen är helt vita av snö. Jag valde att inte bege mig ut på cykel i detta vädret, men blir så avis när jag läser om all din konditionsträning! :/
Nåt som jag tycker är konstigt är att jag kan springa en timme ute utan att det känns tråkigt, (jobbigt ibland men inte tråkigt) men efter 10 minuter på löpbandet känns det som om jag ska dö av uttråkning. 25 minuter på crosstrainer eller roddmaskin är verkligen seegt… Har en crosstrainer hemma men det hjälper inte ens att se på tv samtidgt!
Jag håller verkligen med! Att vara ute & springa en timme är inga problem mentalt. Men så kommer man ju någonstans där, vilket man inte gör på en maskin i gymmet..