 |
| Bicepscurl med praktisk hantelförvaring i v.37. Gravid är inte samma som tjock, men STOR var jag i alla fall. |
Efter att jag läst Saras tänkvärda inlägg om kroppsideal känner jag mig bara full av kärlek till alla fantastiska kroppar där ute – tjocka, smala, långa, korta, VACKRA! Jag skämtar ofta om min kropp trots att jag älskar den och vad den gett mig (mina barn) och jag har bevis på att smal inte = lycklig och hälsosam. Lycka sitter så mycket djupare än i ett snyggt ”skal” och en rundare kropp kan vara friskare än en smal.
Många av mina läsare berömmer min kropp och nog är jag nöjd med den även om jag också har mindre komplex. Mycket är anlag (båda mina föräldrar är smala) men mycket är också hård träning och strikt kost. Det är en sak, men jag ser inte mig själv eller min kropp som bättre än en tjej med former. Jag bloggar inte för att alla andra ska träna, äta eller se ut som mig.
Go alla fina tjejer och killar. Träna för att det är kul, eller för att nå ditt mål, för att känna dig stark, orka med din vardag och hålla dig frisk. Men INTE för någon annan än dig själv. Skönhet för mig är utstrålning, energi, glädje och självförtroende. Oavsett kroppsstorlek!
Nä nu håller jag inte alls med dig Anna och typiskt att en redan smal och kroppsligt prefekt tjej att skriva ett sådant inlägg. Självklart är man lyckligare när man är smal. Jag har pendlat i vikt cirka 40 kilo!!! i vuxen ålder och har mått toppen när jag sett ut som dig och skit när jag vägt som mest.Varför vill då alla vara smala om det är som du säger, oavsett rådande ideal. Tycker faktiskt du har klankat ned på dig själv och din kropp den senaste tiden och det har du inte gjort innan och det är därför jag gillat din blogg så mycket.Du har fött flera barn, varav de senaste för inte så länge sedan, ska även du börja ”gnälla” :-/ om din perfekta kropp så vill inte jag läsa längre. Sorry om jag gör dig ledsen och du får själklart skriva vad du vill men jag har alltid tyckt att du stuckit ut bland alla bloggar just för ditt vettiga tänkande.Kram Clara
Nu förstår jag ingenting. Skrev jag inte att jag är nöjd med min kropp? Och skrev jag inte att jag ”skämtar om min kropp”? Alltså, det är mycket ironi i de inlägg jag skrivit där jag drivit om min putmage o.s.v. men jag tycker jag varit tydlig om att det egentligen är obetydligt mot för vad jag HAR.Många andra av mina läsare uppskattar att jag skriver ärligt om att även jag har komplex. Jag är INTE perfekt, så varför skriva det? Och smal behöver inte alls betyda lycklig om du läsen min länk (ordet ”bevis” ovan) . MEN jag är grymt stolt över min kropp & fullt medveten om att jag nyligen fött tvillingar. Jag är både smal & lycklig nu, men har även varit smal & olycklig. Och tjock & lycklig. Alltså – lyckan sitter inte kroppen & det finns många som är lyckliga trots att de inte är deffade som jag.Varför jag skrev inlägget är just Sara (Träningsglädjes) inlägg & vad jag ville få fram ovan är att hon är en grym förebild trots att hon inte är lika smal som jag. Man KAN vara överviktig & samtidigt sund & lycklig. Säger inte att alla är det.Kram!
Så sant så sant anna! Man ska träna efter sina egna mål! Och när man mår sina delmål och slutliga mål är man sååå glad och stolt över sig själv!
Precis! 🙂
Tillägg: Blir du lyckligare i en smalare kropp – jobba mot ditt mål men bara för din egen skull. Trivs du med en rundare kropp – strunta i de ideal som råder men träna & må bra för du är också vacker. Punkt.
Exakt anna! Jag hängde inte heller med i claras resonemang.. Och jag blir bara sporrad av att du är ärlig och har självrespekt och kan ironisera hur du ser ut. Och jag har också vägt massa olika, de senaste året har jag gått ner 10kg (nådde mitt första delmål idag! weeehooo) Och jag var lycklig då som tjockis också, men mina leder mådde inte bra så min viktnedgång har varit pga hälsoskäl (och jag fick inte plats i mina favoritkläder längre). Jag hade ont överallt, orkade inget och var ständigt trött. Nu är jag piggare, har inte ont på det viset, nu är de träningsvärk som smärtar eller en dålig natt i sängen inte min övervikt. Och äter ca 5-6mål om dagen och då när jag var som tjockast åt jag typ 2-3ggr om dagen om ens det. Och anna du gnäller inte som ”även andra gör” utan du är ju bara mänsklig för sjutton! Vissa dagar har vi våra ups and downs. kramkram
Jag uppskattar ändå Claras kommentar & förstår att ironi lätt kan misstolkas.Härligt att du lyckats så bra & mår så mycket bättre. Inspirerande! :)Ja, man måste få gnälla & jag tror att ytterst få människor är HELT nöjda med sina kroppar. Med det sagt inte att de för den skull är missnöjda. Usch vad det blev rörigt det här :)Kram!
Mycket bra inlägg även om jag är smått avundsjuk på dina gener 🙂 Jag själv är inte alls lycklig när jag är tjock, jag trivs såå bra när min kropp är fit ! Och jag orkar så mycket mer :-)Jag är gravid igen med andra barnet och får rätt tätt mellan dem och jag vet att jag får verkligen slita som ett djur för att få tillbaka min kropp i någorlunda skick sedan. Under denna graviditet tränar jag mycket mera så jag hoppas resan tillbaka inte ska bli lika lång och att jag inte ska bära på så mycket övervikt när bebisen är uteJag tycker det är härligt att du är så ärlig i din blogg ! Tack !Kram .
Skönt att du kan hålla igång under graviditeten – det kommer du ha nytta av!Lycka till med magen!Kram
Jag har läst din blogg ett par månader och har anat att du haft ätstörningar. Antagligen därför att jag själv haft ätstörningar i alla former sen 9-årsålder. Jag förstår ditt inlägg fullt ut. Jag är nog lite mer träningsnojjig nu och vet att äta bra mat för att det ska fungera. Jag väntar själv mina 3-4 barn tvillingar nu om 1,5 vecka och det ska bli spännande att se hur livet blir med dem. Har gått upp 15 kg nu men tror det är pga av minskad muskelmassa efter sängliggandet. Jag älskar att använda kroppen men nu har bebisarna fått all min energi för att växa och må bra. Jag är otroligt glad för att min kropp gett mig 4 barn, jag har dock en teori om att har man haft den problematiken förr så släpper kroppen fler ägg pga att öka chansen för barn. Har tänkt på det vid spontana tvillingmammor. Jag har inte ärvtligheten på min sida heller eller andra ökade ”risker” hittar inte ordet.. Tack för en superblogg och jag känner igen mycket du skriver men det är väl därför jag tycker så mycket om att läsa.
Åhh spännande, då är vi i samma läge :)Din teori om tvillingar kan säkert stämma. Och jag tror aldrig man blir helt fri sina ätstörningar men man lär sig hantera dem så att man mår bra.Stort lycka till med tvillingarna nu!Kram
jag tror att lycka sitter i att vara bekväm med sin kropp, oavsett antal kilon. nu är det tyvärr så att många som är överviktiga inte faktiskt tränar – precis som det finns många normalviktiga som heller inte gör det. och precis som det finns många ”överviktiga” som inte trivs med sin kropp så gäller det även smala. jag tror att sund träning, dvs träning där drivkraften är någon form av träningsglädje, gör att man blir mer bekväm med sig själv o a v s e t t hur smal/överviktig man är. precis som att man nu ä n t l i g e n förstått att träning minskar depression och en massa andra liknande grejer. så träning är bra, helt enkelt. (ursäkta att mycket förvirrat inlägg, vet precis hur jag tänker men kan inte få ner det i ord). mångra kramar och tack för att du utvecklar resonemanget även här hos dig!!ps. nä, inte alltid lätt att läsa ironi i blogginlägg…
Tack själv för att du tog upp en viktigt ämne! kram
Som sagt – lycka sitter INTE omöjligt INTE i en kropp. En smal kropp kan vara en olycklig kropp, en rund kropp en lycklig kropp. Jag förstår dig helt och blev också glad då jag läste Saras inlägg. Det sjuka är att jag har tänkt om folk som är större att kan hon springa tex marathon så kan jag. Att man bara tänker så…. Väldigt intressant.Därmed INTE sagt att jag tänker att de är tjocka, men det är ju en enorm påfrestning för leder tex att springa runt med extra kilon. 30 kg plus på Josefine var ett h*vete! Knän och leder tog skada och på så sätt är det inte kul att ha en stor kropp. Men lyckan är densamma nu som då! 😉
Har följt din blogg i ett par månader nu å kan säga att du är en stor inspirationskälla när det gäller kost å träning. Tycker du ser strålande ut =) både gravid å nu! Inte alla som har den kropp du har efter några förlossningar. Men gissar på att det ligger hård träning bakom. Du verkar ha funnit rätt balans i ditt liv..härligt =) Ha det! Kraam Sandra