Om vissa inlägg är röriga kan jag skylla på att det är likaså runt omkring mig. Jullov och semester är härligt, men intensivt när alla familjemedlemmar är hemma. Jag skulle inte vilja byta bort det mot något i världen, men undrar vad jag gjorde med min tid innan barnen? Du som inte har barn – vad gör du?
Som lördagens skridskoprojekt. 1 timme att leta upp utrustning, kläder och ta oss dit, 30 minuter korv- och chokladätning, och 1 minuts skridskoåkning.
Sen vek sig benen, skridskorna gjorde ont och snöhögen intill hockeyhallen lockade mer. Ok ändå. De testade och vi hade ju fått vara ute tillsammans. Samma sak igår då vi skulle göra ett par ärenden på Fältöversten och den 500 meter långa promenaden tog 1 timme. Men det var själva meningen med att gå ut. Barnen hade varit inne hela dagen och behövde röra sig innan de rev lägenheten.
”Det är resan som är målet” stämmer i flera fall, något som kan vara värt att tänka på i dessa ”kom-igång-med-nyårslöften-tider”. Att inte stirra sig blind på det stora målet utan att se till att njuta av saker och ting efter vägen. Av mellanmål och delmål. Det är varje dag, timme, sekund som är livet. Inte sen, när vi nått våra mål. Då byter vi bara fokus eller flyttar gränsen, men genom att rikta det lite närmare ”nuet” är det lättare att vara lycklig av det lilla.
Efter gårdagens yoga på SATS fick jag sällskap av nallarna hemma då jag skulle fota ett övningstips. Yoga är ett typiskt exempel på närvaro och en träningsform där ofta önskar att passet ska vara längre eftersom det är så skönt.
På samma sätt ser jag på träning. Med åren har jag lärt mig att jag inte måste vara ”död” i slutet av varje pass. Även om vissa är tuffa vill jag gå från gymmet med lätthet och en känsla av att gärna göra om det. Elitidrott och träning inför tävlingar/resultat är en annan femma. Där krävs ofta press över comfort zone, men även den går att göra rolig med olika motivationshöjare. Lura hjärna. Träning är färskvara, och vill du fortsätta hålla suget uppe livet ut är det bra att bli kompis med känslan. Att träna på en nivå som gör att du vill ha mer, och göra den till en naturlig och skön del av livet.
Summering. Sätt gärna mål – det är motiviationshöjande, spännande och utvecklande, men tänk inte att du blir lyckligare när du är framme. Det är förmågan att ta till vara nuet, vardagsguldet, som är nyckeln. Resan är målet.
Hej Anna! Ja det är mycket med barn, tiden bara försvinner! Nu har jag tonårsdöttrar och kan ta för mig igen, vara lite egoistisk (på ett bra sätt:) Jag har kunnat sätta igång med min träning. Det klart att man kan träna när man har barn med jag har aldrig varit en som rör på mig och tränar.
Jag har märkt att man lätt trissar upp sig själv och sin träning. Om jag inte tar i, svettas rejält och går på de hårda passen så är jag inte riktigt nöjd med mig själv! Igår blev det ett lättpass och jag var inte nöjd, kändes inte i kroppen efteråt att jag hade gjort något!
Tycker att det är skönt när jag läser vad du har skrivit idag ”man måste inte vara död efter varje pass”….Det ska jag bära med mig, tack!!!
Ha en fin dag!
Cecilia – vad skönt att höra att du kommit igång med träningen & även kan träna ”lätt” och vara nöjd. Allt beror på dina mål, men är det att kroppen ska hålla, du ska må bra på alla plan & tycka träningen är rolig livet ut är ”in i kaklet” inte det bästa varje pass.
Ha en toppendag du också!
Kloka ord! Man behöver bli påmind om detta med jämna mellanrum. Speciellt som småbarns förälder.
Ja Jenny! Alla behöver bli påminda, och ofta uppkommer mina blogginlägg i samband med egna erfarenheter.
Känner igen det där med skridskoåkningen. Vi har/hade samma sak men det börjar arta sig lite. Dottern åker som en skridskoprinsessa men sonen står iaf ut 10-20 minuter innan han ger upp 🙂 Men det går ju framåt som sagt – även där gäller det att inte ge upp utan ha tålamod. Precis som man ska ha med sin egen hälsa, kost och träning!
Kram!
Tålamod är ordet Jessica 🙂
Kram tillbaka!
Ja, vad gör jag som inte har barn? Jag har en häst. Jag tränar. Jag lyssnar på musik. Läser. Träffar vänner. Går på bio. Bara kanske lite oftare än du? 🙂
Men jag kan tänka så om hästen – vad gjorde jag innan jag hade häst? Och vad gjorde jag av pengarna? Hahaha.
Jennysen – jo, jag vet att det är lätt att hitta andra intressen, och dina låter supermysiga. Men intressant att se hur tiden slukas upp av nya saker. Eller varelser 😉
Härliga bilder från jul och nyår! Skönt att du har fått tid för allt, både familj, träning och vila 🙂
Ja, det har varit härligt Ann-Louise! 🙂
Det här med vad man gör när man inte har barn är något jag tänker mycket på. Alla fyller vi livet olika saker, men jag blir ibland riktigt trött på att inte göra något ”meningsfullt” med all tid jag har, det blir lätt att jag fastnar vid dator/tv/mobil och vad ger det för innehåll till mitt liv? Detta är en stor anledning till att jag längtar efter barn, och lyckligt lottad som jag är kommer ett litet pyre i april 🙂
Linn – vad roligt med en liten om du längtat så. Det är häftigt att bli förälder. Och tidskrävande 😉
Kram, grattis & lycka till!