Konflikter, meditativ träning & kladdkaka – helgen hittills

Helg. ”Sovmorgon till 10, nybakade havrescones med chiafrön, sol och barn som stillsamt startar dagen med att pussla tillsammans. Sen packar ni med en temos kaffe, saft och piffig pastasallad (som alla i familjen gillar), går ut för att njuta av sol, bad och visar glatt upp hela härligheten för vännerna på Instagram”.

Eller inte.

I fredags hämtade vi Junior och Jonna tidigt på förskolan för att gå till Kampementsbadet. En skön eftermiddag i solen tänkte jag, men det blåste iskallt och barnen var förmodligen trötta efter första förskoleveckan. Kunde inte låta bli att retas och bråka med varandra. Även mannen var lättirriterad – trött han också efter sin jobbvecka, för att inte tala om MAMMAN.

”Kan du ta en bild av mig och barnen?” bad jag som ville fota till mina sociala kanaler, men tvillingarna hade brottningsmatch och Jonas tröttnade med kameran. Siktade lite ointresserat och knäppte av så snabbt att hans knän och fötter kom med på alla bilder, istället för att vänta på ”the perfect moment” då alla tittade glatt in i objektivet.

Och badandet blev inte heller så mysigt. Alla frös och jag satte inte ens på mig bikinin, men barnen som pratat om att hoppa till pappa från kanten borde passa på. ”Det är ju sommar för 17 – BADA nu…”. Så Jonas bet ihop och körde ett snabbt dopp med stök och bök, sen bastade de en halvtimme medan badkrukan (jag) satt kvar ute i blåsten och huttrade. Fredagsmyyyyys!

Men sovmorgon då? Nja, idag är jag uppe tidigt eftersom Hampus ska iväg på fotbollskalas och även igår var det fullt fart från kl 6.30. Hugo skulle på fotbollscup med pappa och både jag och Junior vaknade av stöket i köket. Trött men kunde ändå inte somna om, så jag gick upp och hann i alla fall äta frukost i lugn och ro innan en lyxstund.

Yoga. Bara tanken på det får mig att må bra. Ungefär som kladdkaka – många gånger svårt att ta sig för att baka, för ”det finns ju lösgodis i skåpet redan”, men det bästa du kan ge dig själv (och andra) är tid och engagemang. Det du lagt ner din själ i och därför ger extra stor njutning.

Jag vet redan innan jag kommer in i salen hur avslappnad och skön jag kommer känna mig när jag går därifrån. Tiden på mattan är bara min, med huvudfokus på att andas, vila skallen, meditera. Rörlighetsträning och corestyrka är bara bonus. Så har jag inte alltid tänkt om yogan, men nu, med fyra barn och ett jobb som kräver stor tankeverksamhet är det meditativa viktigast.

Det jag behöver är att vila hjärnan och stilla bruset av tankar för att lättare få ner det jag vill säga i skrift, för att hantera konflikter och bli av med irritation – min egen och andras. För egentligen sker det där bråket mellan barnen mest i mig själv. För att jag har höga förväntningar, tar på mig omgivningens syn på det hela och inte vill störa.

Jonas har högre tolerans, ser inte bråket mellan barnen, skiter i vad andra tycker och hänger med i buset istället. Vi är olika helt enkelt och jag är glad att ha hittat mina knep för att öka min tålighet och zooma ut. Att se det komiska i hela situationen, välja mina fajter och inse vilka bagateller det ofta är. Hur mycket jag älskar alltihop, mitt perfekt operfekta liv och alla som ingår i det.

En timme på yogamattan eller en pratstund med en vän kan hjälpa mig att öppna upp ögonen, få nya perspektiv. Senare idag ska jag och Terese mötas upp med barnen för att kombinera lek i Humlegården med kompistid.

Och den där kladdkakan blev också verklighet. Jag blev så sugen efter min liknelse med yogan och rörde därför ihop en kladdig variant som först barnen åt med sina kompisar, senare jag och Jonas med glass framför en läskig thriller. Precis som yogan – rena njutningen.

Hur har din helg varit hittills?