Tom skivstång, 100% viktig.
Vad känner du för dig själv, utan bekräftelse från andra eller din egen prestation? Jag snackar självförtroende, alltså tron på din förmåga att klara saker i olika situationer och sammanhang. Inte samma sak som en god självkänsla, vilken gör dig mindre sårbar för yttre omständigheter, vad andra tycker och tänker om dig.
Jag har så länge jag kan minnas haft ett rätt starkt självförtroende, medan självkänslan i perioder vacklat. En så kallad prestationsbaserad självkänsla, beroende av yttre omständigheter och som ofta leder till att vi överpresterar för att känna oss bra nog. Inte helt sällan som leder till stress, utmattning, oro och annan psykisk ohälsa.
Kan tyckas märkligt att inleda veckans vardagsrapport med, men det är DÄR vi måste börja. Eller jag. Och kanske är det den insikten som gnager mycket hos mig just nu? En slags identitetskris? Men också ögonöppnare till det viktigaste runt om mig, storheterna, tacksamheten över mitt livs rikedom och kärlekar.. och tillbaka på jorden – här tar jag dig med på lite av allt.
Prestationsbefriad självkänsla och storheter – veckans träning och vardagsrapport #146
» Träningen blev lugnare den här veckan. Ett crossfitpass mindre och mer inkännande över lag. Som vanligt blir jag sällan sängliggande sjuk, men får signaler av kroppen när något inte är som det ska. Och ibland har jag svårt att sätta fingret på om det är fysiskt eller mentalt, oro eller baciller?
Hursomhelst inledde jag… uppochner! Nu rent fysiskt, med ett ändå starkt pass i boxen där vi körde mycket handstand push-ups och wall walks. Roligt! Kanske lite väl, för är det någonstans jag stänger av hjärnans analyserande (på gott och ont) är det bland vännerna på F4Life. Övriga dagar blev däremot betydligt lugnare. Nöjd så.
Apropå inledningen – mitt knep för att inte ”spä på” en prestationsbaserad självkänsla är att kliva ut (eller in på gymmet) utan tankar på ”borden”. Sen brukar jag till 90% av gångerna ändå klara exakt det jag önskar, tack vare min långa och regelbundna träningsbakgrund (byggd på prestationsfri rörelseglädje från barnsben). Så även denna vecka.
Jag summerar: 1 riktigt grymt pass i boxen, 2 löppass av olika distans och intensitet, 2 egna lugna och hyfsat tunga styrkepass, 2 vilodagar. Plus vardagsmotion på cykel och i promenadskorna, så otroligt vackert och skönt i höstsol och guldlöv.
» Jobbet? Alltid omväxlande innehåll, men en ”vanlig” vecka i form av artiklar, blogg, sociala medier, planering och fix kring podden. Missa inte dagens avsnitt där kloka och vackra Sofia Ståhl berättar om sin egen bakgrund av- och guidar dig till träning vid utbrändhet. Öppet generöst och viktigt, med stark koppling till min inledning om självkänsla i det här inlägget. Lyssna gärna här eller på andra ställen du hittar poddar.
» Ungdomarna var hos både mig och Jonas (även om min solovecka). I tisdags var det nämligen dags för Hampus operation av ett korsband som var av + skadad menisk i ena knät. En väldigt vanlig operation, men för mig – känsligt. Jag känner det barnen känner och att se sin son sövas var jobbigt. Kanske extra med bilderna jag har inom mig, av när vår änglaunge Jonna somnade in på sjukhussängen på 19 år sen, men tror dom flesta föräldrar känner oro i liknande situtationer.
Operationen gick iallafall bra och sjukhuspersonalen – helt fantastisk. Jag är mäkta imponerad över deras värme, omtanke och kompetens. Stort tack och elloge till er som jobbar inom vården! Hampus åkte sen hem till mig 2 dagar eftersom Jonas var bortrest och är redan i full gång med sin rehabträning, motiverad att komma tillbaka så fort som möjligt. En obeskrivlig lättnad.
Ytterligare annan känslosam storhet kopplad till tonåringarna i veckan var min militärs anhörigsdag (eller vad det heter) på regementet uppe i Boden. Hugo var inte blixtsnabb att meddela sina föräldrar om den, bara en vecka innan. Tyvärr hade varken jag eller Jonas hade möjlighet att åka den långa vägen, men mina föräldrar kunde. Jag är så glad att dom besökte Hugo för att se hur han har det, tror modershjärtat hade brustit av tanken på att ”alla utom han” hade någon anhörig där. Och dom tog oss med via massor av SMS-bilder som gör mig både rörd och stolt.
Även dom yngsta har jag fått glimtar av under ”soloveckan”, när dom kikat förbi för att hämta prylar och igår – när jag hejade på Junior och lagets innebandymatch. Ingen seger den här gången, vilket såklart är trist med tanke på deras känslor för stunden, men förmodligen lärorikt på sikt. Och annars får jag hit ¾ av ligan på heltid, alltid en höjdpunkt för mig varannan vecka.
» Måendet har precis som crossfitpasset i måndags varit uppochner. Mycket ner. Som du kanske minns har jag tagit upp min KTB hos Mindler igen, vilket såklart är bra, men som också river upp. Och som du kanske förstår är det självkänsla vi pratade om i veckan – eller snarare: att försöka bygga en prestationsbefriad självkänsla. Svårt. Att plötsligt släppa det som legat till grund för typ ALLT jag gjort tidigare, till stort del gör idag och tänker om mig själv. Hitta nya vägar och sanningar.
Jag har ändå kommit en bra bit med mig själv under dom senaste åren som ”inåtutmanande singel”, men trötta dagar är tuffare. Just den här veckan, med en eventuell förkylning eller annat skit + oro över tonåringarna i kroppen som i sin tur påverkar sömnen, har jag varit extra låg. En helg med mer lugn, mat och sovtimmar har däremot gjort susen. Så konstigt, hur jag idag knappt minns mörkret jag kände tidigare i veckan. Tvära – men egentligen logiska och basala – känslokast. Något du också upplevt?
P.S! Läs gärna mitt inlägg ”Kärlek – grunden till allt”. Och goda råd för att stärka din självkänsla och ditt självförtroende hittar du här.
» Övrigt? Glad att Sveriges bästa TV-program är igång igen – Så Mycket Bättre! Iallafall enligt en musikälskare som mig. Annars har jag inte mycket att lägga till, men kanske du? Det är häftigt och nyttigt att zooma ut och reflektera ibland.
Hur har din veckan varit? Skriv gärna och berätta i en kommentar, kram! /A