”Tänk inte på hur jobbigt det är”.
”Rosa elefanten” du vet? Ju mer någon säger åt dig att INTE tänka på den, ju tydligare träder den fram i hjärnan. Eller ”vita spöket” såhär i halloweentider, men oavsett vad – jag tror inte på ”inte”. Tjat om vad du ska akta dig för, undvika, sluta känna.. för då är det exakt vad vi gör, likt trotsiga ungar, eller känner oss misslyckade över om vi inte klarar att låta bli.
Sen är det tvärtom ibland. Bra att tänka på den där ”elefanten” istället för att fly och automatiskt försvara sig mot att det faktiskt ÄR jobbiga saker som behöver nystas ut, eftersom tankarna spökar på natten annars.
”Att övertänka är att skapa problem som inte finns..”
..kan stämma, men åter till elefanten: att tänka på att du INTE ska tänka kan ge motsatt effekt. Haha, svårt. Ju mer insikt jag får, ju mer jag tänker (!!) på det och ju mer jag lär mig – ju mer kan vara rätt, men på våra personliga sätt. Och ibland är det absolut bästa att lämna över till annat och andra. Tacka för sig, för det runtomkring, känna in kroppen, vila skallen och låta andra sköta både tänk och snack. Mer om det och annat hittar du exempel av i tränings- och vardagsrapporten.
Healthy halloween och hjärnspöken – veckans träning och vardagsrapport #184
» Träningen vände uppåt mot förra veckan. Fick ännu en stark start i crossfitboxen och annars solo. Apropå inledningen – båda är bra för att lämna hjärna till förmån för kroppen, men på olika sätt. I boxen släpper jag all kontroll och låter coach Nour styra. Vid mina egna pass har jag en grundläggande plan, men känner in kroppens dagsstatus, anpassar efter den och går in i min bubbla.
Har känt mig stark och närvarande, både vid löpningen och styrkepassen. Tillbaka på vikter/reps jag brukar, men framför allt med fokus. Små saker som att ”trycka ner stortån” i skon för en justare löpteknik och djupt med kontroll ner i mina dips. Nöjd när jag lyckas, för det lyfter mig både fysiskt och mentalt.
Summeringen: 3 egna styrkepass, 1 pass i crossfitboxen, 2 löppass, 1 vilodag, plus rörlighetsträning, knäprehab och promenader.
» Ungdomarna fortsätter flexa mellan sina hem. Eftersom Hugo haft höstlov och bott hos Jonas stannade Hampus hos mig så att alla fick plats. Jag hade sett fram emot lyxsängen, ett riktigt sovrum och släppa praktiskt fix en aning, men samtidigt mysigt att bara rå om min mellanpojke. Skämma bort med köttbullemackor och garva åt våra knäppa katter ihop. Och ungdomsveckan fortsätter även nästa, då Junior kommer hit, medan Jonna och Hugo stannar där dom är. Höstlov för hela ligan då.
Hugg i modershjärat av att inte ha råd ta med dom på något roligt – eller att dom inte vill, så åter igen är det mest mina egna tankar som spökar. Jorm hos mormor och morfar var mitt förslag, men ”dit ska vi ju i jul” och resan är lång, så jag förstår dom och vänner lockade mer. Jag antar att det kommer va så nu. Och ingen är mer glad än jag att dom faktiskt har vänner och trivs i sin hemstad, men vi kommer närmare varandra på våra resor. Går dock snabbt till jul.. längtar.
» Måendet pendlar stort. Jag är fullt medveten om att det har med ovan och inledningen att göra – mer utrymme för tankarna och nu även terapi med Jenny som sätter snurr på dom. Inte konstigt att jag mår som jag mår och så får det va den här terapiperioden, men ändå är det så märkligt hur jag ena dagen tror att ”mörka tankarna kommer vara för evigt” och nästa har jag glömt vad jag mådde dåligt över. Ofta beroende på hur jag sovit, men också övriga basbehov, dom- och det omkring. Just nu framför allt ekonomisk oro med bara ett par veckor kvar på SportHälsa. Får en klump i magen av minsta lilla utgift.
Efter samtalet med Jenny i onsdags blev jag nästan arg på mig själv. Kom på mig med att ha suttit och försvarat mig eller pekat på det positiva trots allt hela timmen, istället för att faktiskt ta hjälp med att ”döda spökena”. Zoomar jag ut har det nog alltid varit så när olika experter ska ge råd, att ingen förstått hur dåligt jag mått eftersom jag aldrig fått fram det. Kanske något du också tänk som läser bloggen? Och det är inget jag gör medvetet, men med en vänlig människa och fina följare i sociala medier framför mig känns allt bra. ”Spökena” försvinner och även fysiska problem lättar.
Typisk arbetsskada från träningsbranschen kan hända, eller sån jag alltid varit, men såklart bra förmåga i många fall. Till nästa gång ska jag iallafall notera vad som dämpar mig och ta upp det med henne.
Tacksam för att jag har så många bra verktyg som lyfter mig ändå, för min målmedvetenhet och vänner som stöttar. Arbetslöshet går ju inte att snacka bort, däremot är det skönt att släppa gnaget ibland, som vid träningen, promenader i magisk natur och med bästa Bella, den lyxiga ansiktsbehandlingen i fredags (klicka på länken för att läsa och ta del av 15% rabatt på alla behandlingar), chill i soffan, glädjande besked från mammografin som VERKLIGEN ger perspektiv och tid med favoritfolk som..
» Jobbet. Det var fint att återse Bella med mini i tisdags, plus inspirerande gäster. Framtiden är oviss, men att kunna sprida så mycket klokheter och konkret värdefullla råd till dig som lyssnar är en ära. Jag lär mig själv väldigt mycket och hoppas kunna fortsätta med podden på något sätt framöver. Nu har vi spelat in avsnitt så att det räcker perioden ut då jag är kvar på SportHälsa och i dagens – hur du skapar en ”happy, healthy halloween”. Lyssna på avsnitt 81 här eller på andra ställen du hittar poddar!
Annars fortsätter jag söka fast jobb och att coacha mina onlineklienter. Sistnämnda roligare än första som går trögt. Det sätter sig på självförtroendet, men även det jobbar jag ju på.
» Övrigt? Inget speciellt jag kommer på, men ser fram emot fredagens halloweenfest apropå rubriken, men utan ”healthy” om du inte räkna in vänner – ENORMT viktiga för välmåendet.
Hur mår du? Och hur har din vecka sett ut? Berätta gärna i en kommentar, kram! /A
Instämmer! Att försöka sluta tänka är lönlöst. Att bestämma vad man ska tänka är ungefär lika dödsdömt. Däremot kan vi, med lite träning, välja vilka tankar vi ska lyssna på. Och bli medveten om att det är tankar, inte fakta.
Att något är jobbigt är inte fakta. Det är en tolkning av olika fysiska förnimmelser. Jag tycker att ett hjälpsamt sätt att hantera en tanke är att bli lite nyfiken på den. ”Hm… här kommer den här tanken igen, om att det är jobbigt. Vad är det som triggar den? Är det att jag andas tyngre? Varför andas jag tyngre? För att musklerna behöver mer syre nu när jag springer. Det betyder ju att kroppen funkar som den ska. Vilken grej, egentligen! Det är rätt häftigt att känna hur kroppen svarar…”
Vissa tankar mår man bättre av att bara notera och släppa. ”Jaså, nu dök den här gamla tanken upp igen. Hej då!”
Så tänker jag om tankar! 🙂
En mycket bra reflektion och metod Sandra, tack för att du delar med dig! <3