Spark under (& i) baken

20131226-144144.jpg

Något av det bästa med Jorm, både för barnen och oss vuxna, är enkelheten att ta sig ut och göra roliga aktiviteter utomhus. Trots träningsuppehåll får jag i alla fall leka och röra på mig ihop med familjen. Efter ett par mildare dagar + kyliga nätter har vägen blivit värsta isbanan – perfekt för en sparktur.

20131226-144427.jpg

Med en spark under baken swischade vi fram medan Hugo och Hampus bombade varandra med snöbollar. Jag blev rent svettig trots att vi sparkade max 3 km. Konditionen är i botten, men precis som efter mina graviditeter ser jag det som en kul utmaning att få tillbaka lite flås igen när jag väl får köra igång. Och tur att jag älskar träningsvärk för det kommer jag nog få efter minsta lilla, som nu i rumpan och insida lår efter dagens race. Underbart! 🙂

20131226-144455.jpg

Ja, någon spark i baken har jag sällan behövt, eller kommer behöva, för att ta mig ut eller iväg till träningen. Tvärtom får jag kämpa för att hålla igen min rörelseglädje. Konservera den och ge det som väller över till barnen. Men någon ångest har jag faktiskt inte – bara saknad, och jag vet ju att träningsförbudet är tillfälligt.

Ibland behövs en ordentlig spark i baken, utan ord inlindade i bomull, vilket jag fick av en god vän i höstas. Det är ibland svårt att på egen hand ändra invanda mönster, och jag valde behandlingsmetoden på Mandometerkliniken tipsad av tjejen som ”sparkar i baken” (Spark i baken-Terese). Hon, precis som jag just nu, ger både en ”spark i baken” i form av träningsinspiration och inspirerar till att ta tag i en ev. ätstörningsproblematik. Två bitar som många behöver hjälp med på olika sätt och är något jag hoppas kunna jobba mer med framöver.

4 Kommentarer
  1. För mig är träning = egentid. Hur känner du gällande detta när du inte tränar, hittar/tar du dig tid för dig själv eller känner du inget behov? Bara en fundering…
    Idag köpte jag en medicinboll på 5 kg 🙂
    /Helena V

    1. Helena – ja, så är det för mig också. Just nu får jag ingen egentid alls förutom under behandlingen på kliniken så nog saknar jag träningen även för den sakens skull. Samtidigt känner jag att jag förlorat mycket tid för barnen pga all träning jag ägnat mig åt tidigare så nu är det otroligt skönt att få tid att ”ta igen” den. Mina barn är ju fortfarande så små & jag vet att det blir stora så fort = mer egentid för mig. Dessutom – snart får jag börja träning igen lite smått 🙂

      Kul! Hoppas nu den inte är för lätt för dig. Jag vet ju hur stark du är 😉

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.