Det är alltid lite sorgligt att lämna min vackra fjällby och föräldrarna. Jorm är mitt 2a hem och med 80 mils avstånd till hem nr 1 i Stockholm går det inte att resa spontant över en helg. Därför känns det så definitivt när vi lämnar byn. Bara när vi är lediga länge, som vid jul, påsk och sommar, är vi traditionsenligt uppe i Jämtland…
..med traditionsenligt tetris av väskor och barn i vår Volvo XC90..
…och traditionsenliga matpaus på Max i Sundsvall. Dock en nyhet – att jag beställde ett Max Original Meal med socker-Cola och pommes istället för ett nyckelhålmärkt Deli Meal med Sprite Zero. Menyn finns som alternativ i kostplanen från Mando och slank lätt ner.
Känns som jag kan det här nu, och hela julen har jag så gott som dagligen ätit sötsaker, korv och annat jag tidigare undvikit. Nu vette tusan vad de ska ge mig för att det ska känns som ”utmaningar”. Krävs något tuffare – typ fläskkorv och grisfötter? Och bli fastbunden i sängen?
Skämt åsido ska jag nog balansera med mer ”normal” kosthållning och en lagom dos träning framöver. Det är själva tanken nu när jag bevisat för mig själv att jag lätt kan äta allt – oavsett innehåll, veckodag och frånvaro av träning. Annars är jag ju kvar i samma ”allt eller inget”-tänk åt andra hållet. Får se vad de säger på Mando nästa vecka, men själv är jag nöjd med mitt ätande och ”icke-tränande” denna jul 🙂
Hur tycker du att den här maten, som du inte ”tillåtit” dig att äta tidigare, smakar nu när du väl gör det? Är det himmelriket? Ett MAX-mål alltså, det är ju bland det bästa som finns då och då 🙂
Mia – ja, det var gott, men många gånger gillar jag den ”nyttigare” maten bättre. T.ex. mörkt bröd hellre än ljust, grillad kyckling före korv. Men visst – det ÄR gott med choklad till kaffet, bara det att om jag äter det dagligen blir det inte lika stor grej. Just det är själva meningen med mitt ätande just nu – att avdramatisera det ”förbjudna” 🙂
Jag måste bara säga, du ser helt fantastisk ut! Sund, fräsch och vacker!
Du är en förebild 🙂
KRAM!
Åh – tack Pernilla! Jag känner mig fräsch, men längtar något efter att komma igång & röra mig lite också. Liksom mer lagom av allt för då mår nog kroppen & knoppen som bäst 🙂
KRAM tillbaka!
=) Förstår din känsla, känner samma sak när jag lämnar Sundsvall. Och det är ju ändå bara 40 mil mellan. Men nja, säga hejdå är inge skoj.
Heja Anna!
Fortsätt ! Största utmaningen och vinsten i livet
Kram
Hej! 🙂 Tack för en inspirerande och härlig blogg. Jag har en fundering, som jag gärna vill ha svar på. Det gäller ortorexi. Jag har precis konstaterat att jag också placeras under kategorin som ”sjuk”. Det tränas för mycket och maten får under inga som helst omständigheter frångå den nyttiga planeringen, då blir det kaos. Men till frågan, varken maten eller träningen är själva problemet egentligen. Hos mig handlar det om tankarna och all ångest som jag har, till en början kopplat till mat – numera kopplat till det mesta i vardagen. Känner/kände du så också? En inre stress, blandat med ångest och till viss del nedstämdhet. Jag är precis som du, en allt- eller ingetmänniska. Antingen lever jag väldigt strikt och bra konstmässigt, det finns inte rum för spontana fikor. Och när jag väl unnar mig ex.godis, då går det ofta överstyr – överätning, illamående, svullen… En ond cirkel. Det skulle vara till hjälp om du ville skriva mer om dina känslor/tankar kring mat och träning. Då och nu. Stor kram på dig!
Kajsa – absolut känner jag igen mig, men vet du – det blir bättre när du börjar äta ordentligt. När kroppen är i obalans med för lite bränsle till hjärnan blir tankarna negativa & inget roligt. Kroppen & psyket blir stressat, men det vänder när du börjar äta.
Jag personligen har blivit mycket mer avstressad & lugn sedan jag börjat behandlingen. Jag överäter inte eftersom jag dagligen äter ordentliga portioner – både av nyttiga & mindre nyttiga saker.
Kanske jag inte mår toppen över min kropp nu när jag inte ens får ta en promenad, men jag är rätt lugn – kommer ju får träna alldeles snart. Jag är stolt & glad att jag faktiskt lyckats vila i över 2 månader utan att ”fuska” & träna ett enda pass.
Stor kram & lycka till! Det är värt att uppsöka hjälp & komma ur en negativ spiral som faktiskt förstör det mesta i livet.