Det blev en kortare vistelse i Jorm än tänkt. Vädret har utmanat och rastlösheten vunnit. Älskar att vara här. Lugnet, fjällen och lediga dagar med familjen, men utvilade och i brist på sköna dagar i solen (med undantag från dagen de här bilderna togs) drar längtan alltmer till stadspulsen.
Idag har jag joggat en sista tidig vända, liksom för att bunkra frisk luft och ta farväl av byn. Nu väntar 90 mil i bil, en resa tvillingarna slipper. De stannar nämligen kvar här hos mormor och morfar som kommer ner senare. Lyxigt för dem med egentid ihop med sina favoriter och för mig och Jonas att kunna ge 100% till våra storpojkar. Minstingarna tar mycket uppmärksamhet och därför känns det bra att sista semesterveckan blir Hugo och Hampus.
Alltid lika vemodigt och typiskt nog en strålande morgon idag, men det är väl så man ska göra – lämna på topp? Tack och hej vackra Jorm, vi ses i jul, men mina älskade ungar och föräldrar redan om en vecka ♥
Precis som vi gjorde igår. Lämnade vår skärgårdsö efter bara en veckas vistelse pga för dåligt väder. Borta bra men hemma bäst. Klyschigt men sant 😉
Lisa – sant! Nu är Jorm hemma för mig också men rastlösheten vann den här gången. Då lockar stan.