Missuppfattningar kring mat och hälsa

Mat är som religion nu för tiden. Bidrar till vilda diskussioner, grupperingar och fördomar mot andra människor – inte för den de är utan för vad som sitter på gaffeln. Det går inte att skriva om kost på ett sätt alla håller med om varför jag inte kan säga att min mitt sätt passar alla. Jag tycker det bästa är att hitta sin egen koststil utifrån levnadssätt (aktiv/stillasittande?), kroppsbyggnad, kultur, smak etc. – inte följa en exakt diet, trend eller någon annan.

För mig är mat njutning, energi, byggstenar och hälsa i en salig blandning. Saker som ofta går att kombinera men inte alltid måste ingå i varje måltid om du äter varierat. Precis som med träning handlar ätande mycket om kunskap, rutiner och vana. T.ex. har jag börjat servera mina barn bönpasta med smält smör som ger mer näring än vit. Bra eftersom det är så proteinrikt och några av dem gärna hoppar över köttet/fisken/fågeln. Från början var de skeptiska men nu är det inget konstigt. Ibland blir det ändå vit pasta, men som sagt – med variation blir det totala näringsintaget ändå ofta bra.

För egen del har jag rutin att äta mycket grönsaker, något som är så gott med mumsiga tillbehör. Jag pimpar även min frukost med smak- och antioxidantrika blåbär, energität kokosolja och nötsmör, ägg – världens nyttigaste (och godaste?) livsmedel. Min, Jonna och Juniors söndagsfrukost ser du ovan.

Dessutom tar jag ett dagligt och smidigt dagsbehovsförpackat tillskott med vitaminer, mineraler och omega-3-fett från PhureParma3 som jag fått hem att testa. Huruvida vitamintillskott behövs eller inte råder delade meningar om, men tränar och stressar man mycket tror jag absolut att det kan hjälpa kroppen att hålla sig frisk, trots bra mat. Jag har i alla fall inte varit sjuk sen jag minns inte när, något som såklart även beror på att jag tar hand om mig på andra sätt, men placebo eller inte fortsätter jag med vissa tillskott av protein, fett och vitamineral.

Men vad som funkar är som sagt högst individuellt och dessutom florerar det mycket myter i ämnet mat och hälsa. Om detta fick jag ett intressant pressmail från Konsumentföreningen Stockholm förra veckan. Jag tar alltid studier med en nypa salt då jag inte vet hur de gått till, men det här resultatet tycker jag ändå verkar vara vettigt.

Missuppfattningar kring mat och hälsa – några av resultaten i studien från Konsumentföreningen Stockholm:

• Nötter innehåller mer kalorier än smågodis, men sex av tio svenskar tror att det är tvärtom. Nötter innehåller dock mycket kaloririkt men hälsosamt fett, proteiner, mineralämnen och vissa värdefulla vitaminer. Så även om nötter är mer kaloristinna än smågodis så är nötterna fortfarande ett mer hälsosamt val än smågodis.
• Antalet människor som inte tål laktos ökar – stämmer inte. Laktosintolerans ökar inte i den svenskabefolkningen, cirka 3-5% har åkomman. Däremot ses en ökning av laktosintolerans i Sverige på grund av ökad invandring från länder där laktosintolerans är utbrett. Vi som bor i norra Europa har oftast inte några problem med mejeriprodukter. En genetisk mutation hos oss gör att vi kan bryta ner laktos.
• Proteintillskott behövs om man tränar 2-3 gånger i veckan – stämmer delvis. Vi äter i regel tillräckligt med protein, men studier visar att ett tillskott av max15–20 gram protein i samband med intensiv styrketräning kan ha viss effekt.
• Sex av tio tror att alla skulle må bättre om de åt mindre gluten, men det finns det inte några vetenskapliga belägg för (om man inte är glutenintolerant). Det kan dock finnas känslighet med symtom från mag-tarmkanalen som inte går att mäta, eller som det inte finns metoder för att mäta. När det gäller symtom som koncentrationssvårigheter eller hyperaktivitet finns det inga vetenskapliga studier som bekräftar detta. -Sistnämnda tror jag mer beror på att laktosfri kost ofta innehåller mindre socker/kolhydrater vilket gör att många drar paralleller till att glutenfritt hjälper mot hyperaktivitet.
• Cirka hälften tror att detox-kurer renar kroppen, men det finns det inte några vetenskapliga belägg för. Det är sannolikt nyttigt att dricka grönsaksjuicer men det renar inte kroppen från gifter. Kroppen har ett eget sinnrikt system för att göra sig av med gifter och oönskade ämnen via levern, njurarna, huden och lungorna.
• Att man fortare blir mätt av proteinrik mat har folk koll på. Sju av tio känner till det. Det stämmer att måltider med högt proteininnehåll ger större mättnadskänsla jämfört med måltider med hög andel kolhydrater och fett. Det har dock konstaterats att det inte spelar någon roll för chanserna att gå ner i vikt på sikt om den energi man får i sig kommer från protein eller andra ergigivande näringsämnen. I normalfallet är det inga som helst problem att få sitt proteinbehov täckt. Elitidrottare och äldre sköra personer med dålig aptit bör dock tänka på att få i sig tillräckligt med protein.
• Det är ingen idé att dricka C-vitamin (brustabletter) om för att förebygga förkylning. För att det ska ha effekt på sjukdomsförloppet krävs att C-vitaminet intas så snart de första symtomen visar sig.
• Energidryck med koffein ökar inte prestationen vid träning mer än vad läsk gör. Men fyra av tio tror det. Energidrycker innehåller som regel socker, taurin, koffein och vatten. Koffein piggar upp och sockret i drycken ger energi och kan därför öka uthålligheten vid långlopp, men knappast mer än andra läskedrycker, t.ex. Cola. -För egen del dricker jag hellre gott kaffe för den uppiggande koffeineffekten. PWO eller energidryck undviker jag i min dagliga kost.
• Rawfood, det vill säga att inte upphetta maten till mer än 42 grader, bevarar vitaminerna. Råa grönsaker och frukter innehåller generellt sett mer vitaminer än kokta och stekta. Så ja, man kan säga att rawfood bevarar vitaminerna. Men vissa näringsämnen vinner på att hettas upp ordentligt då de blir lättare för kroppen att ta upp. Exempel på det är betakaroten i morötter som är förstadiet till vitamin A och lykopenitomater. Man kan inte säga att rawfood som diet innehåller mer vitaminer än en blandad kost.

Myter eller inte – så länge du mår bra och tycker ditt sätt att leva funkar så fortsätt så. Å andra sidan – om det är något du undviker att äta eller tvärtom proppar i dig p.g.a. missuppfattningar kan studier och fakta vara till hjälp.