Familjens hurtbulle

Vänner är så bra på många sätt.

Det är personer vi klickar med p.g.a. intressen och sätt att tänka medan familjen är något vi blivit tilldelade. I min egen har jag alltid varit den som stuckit ut med mitt intresse för träning och hälsa. Visst gillar även övriga att röra på sig och ta hand om sin hälsa, men inte lika regelbundet som mig. Inte som en daglig rutin.

Detta kan vara besvärligt under högtider då alla samlas, att olikheter ställer till konflikter då vi vill vara tillsammans med inte förstår varandra. Mina föräldrar har alltid varit förstående och ser mig som den jag är, ”tränings-Anna”. Vet att träningen är en del av mitt liv och min identitet, men att lyfta vikter och äta kokosolja i gröten är ändå långt ifrån deras vardag.

lop_elin_jul

Men inte från andra träningsfrälsta. Tidigt julaftons morgon hade jag en löpdejt med min hemvändarvän Elin och hunden Tuss. Vi sprang en mil längs byvägen med dubbskor och pannlampor medan vi uppdaterade oss den andres liv sen sist. Hon som jag morgonmänniska, hon som jag med ett rutinerat rörelsebehov men som ändå ville hinna hem till familjefrukosten. En så fin start på dagen som jag utlovar massor av bilder från senare idag.

Hur är det i din familj? Sticker du ut med ditt träningsintresse?

14 Kommentarer
  1. Japp jag sticker nog ut lite om från övriga släkten. Min man tränar/motionerar också gärna men jag har snäppet mer rörelsebehov än honom 😉 och övriga släkten förstår oss/mej inte riktigt. Men alla är vi olika och njuter av olika saker 👍😊

  2. Låter härligt! Jag har ju min son, som nu, när han har återhämtat sig från sin ortorexi, och gladeligen äter godis och vad som helst under julen, är toppen att träna med. Det finns ingen som det är roligare att träna med! Det enda vi inte gör så ofta tillsammans är yoga. Han försöker snällt ett par gånger per år och han är lite av en naturbegåvning, som utan att blinka slänger upp benen i en full lotus, till exempel, men han tycker inte att yoga är så kul. Även om han inser att det skulle göra honom populär hos tjejerna…;-)

    Det händer dock att kompisar frågar om det är så klokt att jag uppmuntrar hans träning, när han har varit sjuk, och många tycker att det verkar knäppt att träna så gott som varenda dag, inklusive över jul. Men han är som du, en riktig träningsmänniska, och jag väljer att inte längre oroa mig. Det känns inte alls drivet av tvång längre, utan enbart av lust. När han nyss var förkyld, tränade han till exempel inte på ett par veckor och verkade inte ha det minst ångest över det. Men om han kan, tränar han helst varenda dag. Precis som min pappa, som fyller 89 år. Han tränar fortfarande varenda dag och har gjort det sedan tonåren. Det går i släkten!

    God jul, det ser underbart ut där i Jorm! Här i Stockholm känns det mer som sommar.

    1. Emma – jag blir helt tårögd när jag läser om dig & din son. Är så glad för din och hans skull och tycker du gör helt rätt i att stå upp för att du stöttar hans intresse. Som jag ofta skriver när jag nämner ortorexi är träning toppen så länge det inte är ett tvång kropp eller själ tar skada av. Din son verkar ha hittat tillbaka till en sund relation och jag är så glad att få ta del av detta via dig. Tack! 🙂

      Ja, det är underbart här. Avkopplande och så mycket tid ihop som är svår att få till på samma sätt i vardagen, speciellt med mina föräldrar som bor så långt bort.

      God jul & gott nytt år du också! Och återigen – tack för att du delar med dig <3

  3. I familjen nej, julaftonen började med att alla gymmade, gick på pass eller drog ut och sprang. Men bland vänner är de som dina tränar men ett par gånger i veckan. OBS det är nära vänner sedan har jag träningsvänner som också älskar att träna helst varje dag.

    1. Pilla – vad roligt att kunna dela ditt intresse med familjen och gällande vänner är mina närmaste (och äldsta) precis som dina – tränar men inte lika mycket som jag. Vi behöver inte ha samma intressen för att gilla varandra, men nog är det roligt att ha någon som hakar på ibland 🙂

      God fortsättning på 2015!

  4. Jag tycker det låter som en perfekt julaftonsstart. Hos oss är det också jag som sticker ut. Brukar passa på att springa på morgonen jag med. Nu med en liten bebis är det lite knepigare och jag har precis börjat springa men ska försöka komma ut idag.

    1. Emma – ja, med små barn förändras det lite. Man får ta de chanser som finns, men jag kan konstatera att det blir lättare. Mina föräldrar passar barnen när jag är här och även våra äldre börjar kunna vara barnvakter åt de små kortare stunder.

      Önskar dig god fortsättning & gott nytt år i förskott!

  5. Alla som vaknade upp hos mina föräldrar (där vi firar jul) åkte tillsammans upp till grannbyns gym och körde ett julaftonsfys före julaftonsmys 🙂 de flesta i familjen tränar, regelbundet eller oregelbundet. Men följer gärna med när jag drar igång nåt 🙂

    1. Emilia – vad mysigt det låter! Förstår att det blir en helt annan förståelse och gemenskap kring just träningen, men ibland kan en behöva en paus från familjen också, hur mycket vi än älskar varandra. Du förstår nog men ska vara glad över att vara del av en familj som kan dela samma intresse som du 🙂

  6. Jag tränar BJJ två till tre gånger i veckan och försöker få in gymmet två. I övrigt är det sonen som tränar muay thai fyra till fem gånger i veckan. Han har dock tagit lite paus nu över helgerna. Jag skall träna BJJ imorgon, idag hann jag inte så det blir nog gymmet ikväll.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.