En kropp som klarar av dina fysiska äventyr, som utan problem orkar med din vardag, du kan njuta av livet och även din spegelbild tillsammans med – utan att gå viktminskningsdiet eller träna två gånger om dan.
Din trivselkropp. Den som bara ”är”, utan att hindra dig varken fysiskt eller mentalt. I vilken du orkar med ditt sköna träningspass, kan ha ett stillasittande jobb med, äta det du tycker om, slappa i och gilla visuellt.
Du som aldrig mått dåligt över din vikt, hur din kropp ser ut, kanske kan ha svårt att förstå vad jag menar. ”En kropp är en kropp och inget att fundera över”, men de flesta har någon gång i livet, mer eller mindre, velat förändra sitt utseende eller vissa kroppsdelar. Ett känsligt och tabu ämne, något vi helst inte pratar om, men som hos många tar massor av tankekraft – varje dag! Därför kan jag inte låta bli att skriva om det.
Efter en behandling mådde kroppen bra fysiskt men inte mentalt. Det är ingen trivselkropp enligt mig. Det är ingen frisk och fri kropp. Man kan säga att jag fick ett ”återfall light” där jag visserligen på ett hälsosamt sätt gick ner i vikt och aldrig under gränsen för mitt uträknade viktintervall (enligt läkare), men ändå mådde dåligt på insidan. Åt det som förväntades av mig, även om jag inte tyckte det var gott. Undvek träning jag gillade eftersom ”långpass kan ingen med f.d. kroppskomplex springa”.
Först nu, två år senare efter behandlingen, börjar jag må bra. På riktigt. Både förstå och trivas med den kropp som tillåter mig att äta det jag gillar och mår bra av, träna på ett sätt jag mår bra av och lyssna på kroppens signaler. Ibland kan det innebära att hoppa över ett pass eller övningar på gymmet eftersom jag inte har någon ork eller lust. Ibland att jag lämnar cykeln hemma och promenerar till gymmet, fastän det innebär att jag inte hinner köra att styrkeövningar jag brukar innan jobbet då behovet av att andas, tänka och få syre är större.
Igår bakade jag kladdkaka som vi åt ihop med glass framför Melodifestivalen. Gott och mysigt då – bra laddning inför löpningen idag. Så laddar jag inte varje dag och ibland äter jag godsaker utan träning dagen efter, men exempel på ett av alla sätt att njuta av livets goda kombination av gemenskap, choklad och löpning full av energi.
Trivselkroppen är en kropp du kan slappna av i och tycka om, år efter år, utan att göra avkall på annat du behöver och gillar i livet.
Den ser olika ut för oss alla eftersom det lika mycket är en mental målbild som fysisk. Jag vill lätt kunna bära matkassar uppför trappor och springa efter barnen utan att tänka på att det är ”jobbigt” – du kanske bestiga ett berg? Jag vill kunna äta kladdkaka och en hel burk Ben & Jerry´s ibland – du kanske nöjer dig med raw food-bollar? Jag vill se stark och frisk ut, oavsett vikt – du kanske har en målvikt eller ett par jeans du vet du mådde som bäst när du kom i? Men tänk efter – mådde du bra på insidan då också? Det är lätt att glömma när vi tittar på gamla bilder.
Barn är fantastiska förebilder när det kommer till att tycka om och vara stolta över sig själva. Men det gäller att inte förstöra det genom att vi vuxna klankar ner och slänger nedvärderande blickar på oss själva. Barnen ser och tar efter – på olika sätt. ”Ta kort på mig mamma!” sa Jonna igår och poserade likt mig. Jag hoppas hon alltid behåller sin egna stil och känner sig fin – livet ut.
Trivselkroppen varar inte för evigt. Vi måste hela tiden balansera för att hålla den i form – både fysiskt och mentalt. Jobba med våra tankar, peppa oss själva och våra medmänniskor, men ju mindre vi svävar över eller under gränsen ju lättare är den att behålla. Kanske måste du tumma på den visuella målbilden för att kunna njuta av livet, äta, träna och leva så som du egentligen vill? Släppa ohållbara krav må bra mentalt. Tänka på att det är NU livet pågår.
Sååå bra skrivet!!!
Visst gör barn som vi vuxna gör, se ser mycket som vi inte tror. Min mamma har i alla år när jag var liten och yngre speglat sin rumpa 🙂 Ja det låter roligt men så var det. Hon tyckte alltid att den var stor och bred. Vilket minne och vilken påverkan det gjorde på mig. Jag har speglat min rumpa på toan, låst för mina döttrar inte ska se hur jag speglar mig 🙂
Cecilia – ja, det är sorgligt hur lättpåverkade vi är. Jag är också uppväxt med en bantande mamma, något som kanske delvis bidragit till min egen ätstörning. Hon var aldrig medveten om detta, jag tror (& hoppas) att föräldrar idag tänker lite mer på detta – så som du.
Vilket bra och viktigt inlägg! Jag har verkligen funderat över detta på senaste tiden och börjat ta till mig att den kropp som är min visuella målbild inte är kompatibel med livet jag vill leva. Jag vill inte vara den som tackar nej till middagar hos vänner på vardagarna eller väljer restaurangmat efter kaloriinnehåll. Det är lite jobbigt att inse, men jag vet att det kommer bli så mycket enklare i längden.
Johanna – det gläder mig att höra. Och jag vet, inte helt lätt att släppa fåfängan, förmodligen är det bara du själv som ser ”extrakilot” (eller vad du har för hang up). Gäller att peppa sig själv, i alla lägen, tills din trivselkropp är normaltillståndet. Den spegelbild & känsla du är van vid & tycker om.
Mycket bra skrivet. Du är klok. Jag brottas ständigt med detta efter ätstörningar i tonåren. Att hitta balans. Vilken kropp som är min bästa och landa där. Fortsätt gärna att peppa och dela dina tankar kring detta för jag tror (tyvärr) vi är många som behöver höra det. Jag försöker tänka lite tvärtom mot mantrat ”one minut on the lips, a lifetime on the hips” och istället tänka ”Är det värt att kämpa så hårt och avstå det goda för de där kilona som ingen ändå ser?” (i mitt fall 1-2 kg). Eller ska jag låta livet omfatta mer än bara tankar på vart det jag äter sätter sig på kroppen? I teorin ett lätt svar men för en ätstörd hjärna väldigt svårt. Tack för din fina blogg, jag läser varje dag i stort sett!!
Annelie – jag vet hur det är – lättare i teorin än praktiken, men tillsammans är vi starka. Jag rekommenderar att alltid tänka långsiktigt. Jojobantning betyder att du tappar vikt men även muskelmassa & energi du skulle kunna förverkliga drömmar med.
Tack själv för att du så ärligt delar med dig <3