Ibland blir det inte som du tänkt..
…eller i det här fallet: jag. Jäkla skit. Har planerat för en inflyttningsfest i snart ett år, plus tänkte nu kombinera den med min födelsedag och att uteställen med dansgolv äntligen öppnat upp i samma veva. Och eftersom barnen är hos mig varannan helg är det varannan vecka som gäller, så nu dröjer det allt för länge tills nästa chans. Typiskt. ”Jag blir aldrig sjuk” brukar jag malla mig, men jo. Extremt sällan så att jag blir sängliggande, men det brukar te sig som lätt spänning över bihålorna, extrem trötthet och uselt humör. Om det nu var sjukdomssymptom eller p.g.a. stress?
I fredags skulle min syster och vänner komma över, käka, dricka bubbel och sen ut och dansa. Jag hade sett fram emot det här SÅ himla mycket. Tryckte undan alla tecken på att jag inte mådde helt 100 in i det sista. Men nej. Kroppen sa ifrån. Och jag försöker trots allt leva som jag lär, så att riskera smittas och partaja en natt vore dumt – för alla. Ändå surt. Efter ca 1,5 år utan dans p.g.a. Coronarestriktioner och ??? år hemma med barn varje kväll är det inte konstigt att jag är enormt taggad på att ut och dansa. Inget jag saknat under småbarnsåren, men nu.. Och jag står kvar vid KUL som hälsofaktor, men var helt sänkt i fredags, så det hade förmodligen inte blivit så roligt ändå. Suck.
Jaja, ibland blir det inte… och fullt tillåtet att va besviken, men fick ändå en supermysig helg. Här lite om den och veckan som varit…
När inget blir som du tänkt.. – veckans träning och vardagsrapport #28
» Träningen gick ju bra under veckan, bland annat ett riktigt starkt styrkepass och 2 ösiga wodar med Ewelina och gänget, men i helgen har jag tvingat mig att vila så mycket som möjligt. Ett par promenader har jag ändå tagit, fantastiskt skönt och vackert ute i Stockholm nu.
» Jobbet har varit… mycket. Det märks att allt dragit igång efter sommaren och jag jonglerar många bollar. Kul, jag har alltid gått igång på fart, men såklart det finns gränser. Tror delvis stressen gjorde att kroppen sa ifrån i fredags. Så fort jag börja slappna av tar den chansen att komma ikapp, så en lugn helg på alla plan – även från jobb – var välbehövlig.
» Barnen har varit hos Jonas under veckan.. eller. Dom kommer alltid till mig tisdagar och onsdagar innan sin träning, plus i natt som sagt. Och Hugo har bott kvar hos Jonas, så nja, vi är flexibla. Att det är smidigt för barnen är viktigast, men även att vi vuxna kan hjälpas åt. Rent egoistiskt gillar jag också att få små ”doser” kramar även under pappaveckorna, även om det blir mer praktiskt fix och mindre egentid. Att hänga med dom till träningar och höra hur skolan och allt går. Nu till veckan blir det däremot lite VÄL mycket av allt, haha, för att rodda 100% själv kan vara jobbigt. Då försöker jag sänka kraven på annat istället, som ett ”perfekt städat hem” eller ”mat från grunden” varje dag. Ser fram emot våra dagar ihop.
» Måendet har som sagt varit ”sådär”. När jag inte sover ordentligt, känner mig stressad eller trött av andra skäl som förkylningssymptom, blir jag även låg mentalt. Tar ut oro i förskott, får dåligt samvete över saker, som att jag inte räcker till för allt och alla. Känner mig usel och drar mig undan. Inte bra, eftersom det är då jag behöver min familj och vänner som mest. Och nej – vi ÄR inte skapta att vara konstant lyckliga vilket kan vara en lättande tanke, men våra relationer IRL är viktiga för att må bra.
Mina närmaste har hört av sig under helgen och frågat hur det är med mig, eftersom jag inte uppdaterat status i mina sociala medier. Vilket bevisar hur stor del av livet dom ändå är, en för många viktig kommunikations- och relationskanal. Samtidigt något som kan störa vår närvaro i nuet eller påverka negativt genom att vi jämför våra liv. Sistnämnda har jag lagt ner sen länge, väl medveten om att det bara är ”den glittriga toppen av ett isberg” som visas upp, men jag har fått allt större behov av att pausa ibland, plus insett annat jag behöver för att må som bäst.
SOVA är en stor grej, fylla på med näringsrik mat, släppa min ”duktiga flicka” och sänka kraven en aning, liksom att logga ut och landa. Gärna utomhus och röra på kroppen också, om så korta och lugna promenader. Knappast några nyheter du vet, men det har jag verkligen gjort den här helgen, själv och ihop med 2 av barnen. Även om det inte blir någon ordning på det så kallade varannanveckalivet, är jag glad över en riktigt mysig kväll och förmiddag ihop med dom. Spela Yatzy, glo på film, snacka och äta gott. Inte bara för mig, dom med. ”När vi går kommer du sakna mig..” konstaterade Jonna självsäkert och ”ja, det kommer jag. Tur att vi ses redan i morgon”. Hela separationshistorien, flytten och ett mentalt marathon (eller ultra?) påverkar förmodligen också att jag har extra stort behov av återhämtning just nu. Och jag är glad att ha lärt mig se tecken och bromsa innan någon ”vägg”, sjukdom eller allvarligare depression bryter ut.
» Övrigt har jag inte så mycket att berätta om, men det blev ju desto mer om måendet, passande såhär på World Mental Health Day. Eller jo – har köpt mig en ny jobbarkompis (iPhone 13) plus har något annat riktigt kul att se fram emot på lördag. Kan du gissa vad?
Hur mår du? Och vad har du hittat på i veckan och/eller helgen? Kram! ♥/A