Sporty bob och brunch – veckans träning och vardagsrapport #90

Åren går men håret består.

För att ge dig ännu en tråkig ordvits, men sant att min halvkorta ”sporty bob” är densamma. Lite mer utväxt, kammad på olika sätt och sliten somliga gånger bara, men i onsdags fixade min fantastiska frisör Eleonor på Salong Nytid till den igen. Skönt. Lite ljusare och fräschare tillvaro i den annars trötta Stockholmsvintern.

Nej. Jag älskar fortfarande inte snö i stan, den bara krånglar till allt och smälter till en brun sörja, alternativt blixthal is. Jag får jobba stenhårt med att försöka leva som jag lär och inte hänga upp mig på det jag inte kan påverka, för att istället fokusera på det jag KAN. Som sömn, träning, mat, vila, boostande tankar.. och om vi återgår till inledningen: vänner. Relationer som också består, trots att kan gå 10-tal år mellan gångerna man ses. Berättar mer här.

Sporty bob och brunch – veckans träning och vardagsrapport #90

» Träningen fick ett litet uppåtsving efter dagarna i Jorm. Det spelar ingen roll att jag gått till gymmet eller sprungit samma runda tusentals gånger.. nåväl, men efter en tid ifrån ser jag det fina med nya ögon. Extra roligt att krypa in till vännerna i crossfitboxen och tisdagens mysjogg var magisk. Se bilden från stigen vid Djurgårdskanalen jag alltid älskat att tassa på. Så vackert.

Är också oerhört nöjd över all rörlighetsträning på egen hand, i boxen och igår: yoga på SATS. Min baksida (vader, lår, rumpa, bröstrygg) är fortfarande stel som ett kylskåp, men jag märker stor skillnad av att sträcka ut. Hela kroppen mjukar på ett behaglig sätt. För att nästa pass – och tid vid datorn – fylla på med mer stelheter, haha.

Jag tränar inte mot något större mål just nu, men ser ändå successiva framsteg i enklare armhävningar, pull-ups, utfallsgång, explosiva löpsteg… vilket såklart är kul. Tuff träning som inte är optimalt för rörligheten, men vad 17? Må va rädd i många situationer, men vill inte gå runt och akta mig för att använda kroppen. Leva och känna.. summeringen:

  • Måndag: crossfit
  • Tisdag: lugn löpning
  • Onsdag: kort styrka fokus underkropp
  • Torsdag: crossfit med lång rörlighet
  • Fredag: vila
  • Lördag: kort styrka fokus överkropp + yoga
  • Söndag: löpning

» Måendet är har som vanligt växlat. Efter sportlovet mellan saknad av dom/det jag älskar i Jorm, glädje över allt i mitt Stock home, lättnad att slippa somligt med en liten by i ”väldens ände” och irritation på annat i storstan. Och mig själv. Att jag ibland inte orkar ta tag i det jag VET är jag mår bra av. Visst är det konstigt? Men mänskligt och vissa dagar gör jag det ändå, som att yoga, proppa kroppen med näringsrik mat och själen med. Den där brunchen med mina kollegor från KTH-Hallen-åren.. mer om den nedan.

Annars har jag både övertänkt och njutit av tidiga kvällar till sängs, tagervadmanhavermat, tystnad och att ”vara barn själv” efter veckan med familjen och när..

» Barnen har varit hos Jonas, nu utan att ens komma förbi innan sina träningar. På gott och ont. Jag är mäkta stolt över våra självständiga ungar, som tar sig med bussar och t-bana hitochdit, samtidigt som jag saknar vår dagliga kontakt. Till veckan är det min tur och då blir det dubbelt upp, så jag försöker samtidigt passa på att ladda energi och se det lyxiga i nyförälskelsen i gänget och moderskapet varannan vecka. Att få längta lite har också sina fördelar.. ♡

» Brunchen får sin egen punkt och skulle kunna bli hur lång som helst, men romanen om mina olika jobb under yrkeslivet kan du läsa här. KTH-Hallen (nu uppköpt av Nordic Wellness) var iallafall min arbetsplats i ca 10-års tid (föräldraledighet inräknad) och kollegorna liksom en del av familjen.

Flera av tjejerna du ser på bilden jobbade också i många många år och vi delade ALLT. Våra livshistorier, liksom vardagliga utmaningar och glädjeämnen. Nu var det ca 10 år (!!) sen jag träffa flera av dom, men du vet hur det är med nära vänner. Tar bara sekunder att klicka ihop igen, ingen fasad krävs, men vi hade mycket att snacka ikapp. Satt i säkert 3 timmar över maten och har redan bokat ett nytt datum för dejt. Dom betyder mycket för mig, är så glad!

I ca 10 år tid jobbade jag som instruktör, PT, receptionist och informationsansvarig där jag bl.a. gjorde hallens medlemstidning.

» Övrigt? Det är bra att blicka bakåt ibland för att se hur långt man kommit, samtidigt som det kan kännas jobbigt. Alla i tjejgänget har gått igenom svåra saker längs vägen och just nu är jag den enda ”sorgliga solobruden” (som jag kan känna trötta stunder) av oss, men att dela utmaningar är såklart lättare. Att prata av sig och se exempel på hur bra det faktiskt kan bli till slut. Jag ångrar inga val och är tacksam för alla vänner och..

..appropå det – hur mår du? Och hur din vecka? Skriv gärna om du vill ventilera något, kram! /A

4 Comments
  1. Känner igen mig i måendet, det går upp och ner. Var en bra vecka ända tills i fredags, då blev det verkligen en prövning. Kunde inte gå utan mitt gå stativ och ändå höll jag på att ramla. Noll balans och benen ville inte lyda. Igår kunde jag iaf ta mig fram med hjälp av mina kryckor.
    Är gymvärd på Friskis & Svettis på lördagar. Det är så kul att träffa alla som kommer och tränar och byta några ord med dom. Man blir så glad.
    Snart är det ny vecka och nya utmaningar.

  2. Kul att se några bekanta ansikten från brunchen, även om min period på KTH-Hallen var betydligt kortare än din :). Trots det flera roliga minnen därifrån. Tack för härlig och intressant blogg Anna!

Leave a Reply

Your email address will not be published.