”Vad hände med dina lopp? Du sprang ju så många förut..”
Jag har sparat mig för Jorm Runt. Eller ”sparat”.. kämpat med det ännu mer utmanande livsracet som tog över, men igår var det på TIDEN för tävlings come back och inte i vilket lopp som helst.
Jorm Runt där jag visar dig på bilden, som är en årlig folkfest och tävling i Jorm sen 49 år tillbaks, anordnad av Jormvattnets IF. Där kan du antingen tävla tillsammans med vänner i ett lag, utmana dig själv och utför hela sträckan som Superstar eller både och.
Jag har varit med i stafetten 3 gånger tidigare och barnen 2 om jag minns rätt. Senaste 2013, alltså för hela 13 år (!!) sen som du kan läsa mer om här och gårdagens race report längre ner i inlägget, plus hela dagen i en reel på Instagram. Men först lite fakta för dig som är nyfiken och kanske sugen på att ställa upp nästa år? Loppet består av grenarna cykling, löpning, simning och rodd enligt:
Jorm Runt
Tävlingsgrenar och bansträckning:
- Cykling: 4 km
- Löpning 1: 1 km
- Simning: Ca 150 m
- Löpning 2: 3 km
- Rodd: 1 km
- Löpning 3: 3 km
Klasser:
- Stafett (sexmannalag): Sex personer delar på sträckorna (en sträcka per person).
- Superstar: En person utför alla sex sträckor helt ensam.
- Ungdomsklass: För deltagare från 10 år upp till årskurs 9.
- Mini Jorm Runt: Kort bana för barn ca 2–7 år vid Jormstugan.
Det är inte ”bara” tävlande – efteråt vankas det fest med middag och dans i Jormstugan där många hemvändare samlas. Läs mer på jormrunt.se eller Jorm Runts facebooksida.
Jätterolig happening med hög stämningfaktor i byn och det sög ordentligt i tävlingsnerverna igår. Efter att få ta del av gemenskapen i loppet igen och i den gren jag älskar och kan bäst. Jag har sen många år funderat på att göra en Superstar också, men jag hade behövt mer träning på framför allt rodd och är jag mer än nöjd med gårdagens team work.
Jorm Runt 2026 – race report
Sova hela 8,5 timmar händer sällan, liksom att jag startar dagen med yoga, men igår så. Tacksam för denna Jämtsommars svala luft och tystnaden som hjälper mig komma till ro. Det gör även ungdomarna som sover fram till lunchtid, så yogan var lika mycket ett tidsfördriv i väntan på dom och loppet (stafetten) som startade först kl 14, som för att förbereda kroppen och rå om mina stelheter. Plus nerverna.
Målet för mig och JIF-laget, fyra vänner från byn och en kille jag inte känner, var inte att vinna utan att ha KUL. Att ta oss igenom, men ändå blev jag hög av nervositet och kunde inte låta bli att optimera min insats. En del av varför jag sällan springer lopp. Jag har så svårt att göra något ”lagom”.. så.
Efter yogan: frukost. Gröt med mängder av Jormgubbar jag plockat dagen innan, blåbär, proteinpulver från Tyngre som även innehåller kreatin, elektrolyter från SALTE och te. Sen tog jag päronens bil (som är bortresta till Island några dagar) till Jormstugan för att hämta nummerlapp och heja in alla Superstars.
Som Elin. Min vän du som följt mig ett tag skymtat vid många löprundor här i Jorm och ibland Stockholm, typ granne med mina föräldrar och även hon tvillingmamma. Otroligt roligt att se henne spurta in som segrande tjej och starkt att hon sen sprang ö-sträckan i vårt lag också. Hjälte.
Med två timmar kvar innan det var dags för min insats körde jag tillbaka till Lassebacken för brunch med gänget. Junior och Jonna följde även med mig till sjön där dom skulle ta över min regnjacka och jag stafettpinnen från Emelie som rodde, men jag hade missbedömt tiden det skulle ta för övriga lagmedlemmar och hann knappt ner innan det var dags att kuta uppför.
Sträcka på 3 km in i mål startar med en lång backe, sen mestadels utför längs landsvägen. Skönt att slippa stå och vänta i regnet med stegrande nervositet, men där snackar vi rivstart. Höll ändå min taktik med korta steg uppför utan att döda låren eller hjärtat, för att sen öka takten i nerförsbackarna med stolt hållning och vassa knän..
..in i mål! Precis som 2013 hade jag inte koll på vilken tid min del tog och det spelar mindre roll. Jag hade kul och njöt av lyxträckan med publik av hejande familj och vänner. Hela tiden med maxpuls, blodsmak i munnen och tanken: ”Jag ÄLSKAR det här. Synd bara att det ska vara så förbannat JOBBIGT.”
Efter målgång: mingel, prisutdelning och lagfoto. Vår cyklist hade hunnit sticka hem, men här ser du resten av oss stolta JIF-representanter som landade på en 5e-plats bland lagen (av 10) med tiden 1 timme och 5 minuter. Inte illa med tanke på övriga stjärnlag. TACK för gott team work och möjligheten att vara med.
Jag fick blodad tand (mer än av ansträngning) för fler race, men inget i sikte just nu.. mer än Superstar 2027 då. Vi säger så, tja! /A