Precis två veckor efter Juniors kom Jonnas vattkoppor. Inte så lite heller. Hela stackar liten är rödprickig och besväras av allt kli. Jag lider med henne och är glad att få en längre hemmamorgon att rå om sjuklingen med bröder.
Jonas har en viktig pressrelease för Exceed Performance Lic. Eleiko PT-utbildning nu på morgonen, så jag åker ut till Mandokliniken först därefter. Skönt att äta frukost hemma även om jag redan fått bra kontakt med flera gulliga tjejer på kliniken. Men hemma är ändå mer avslappnat. Långt ifrån någon proteinkräm (även om jag måste erkänna att jag saknar den söta chokladsmeten) – en helt vanlig yoghurt-fling-mack-frukt-frukost. Inga light-produkter, inget low carb och gott grovt bröd.
Dock lite mer kontrollerad måltid än normalt. Efter prover och samtal med en nutritionist har jag fått ett matschema med frukost, lunch, middag och 3 mellanmål. Exakta mått, antal dricksglas, och fördelning av protein, fett och kolhydrater vid lunch/middag enligt mandometervågen. Inte så spännande, men för att inte under- eller överäta får jag varken äta mer eller mindre. Och det är skönt att slippa tänka och bara äta.
Jag gillar mat och gillar att äta, så hittills inga problem förutom att jag ofta inte känner mig helt mätt av portionerna. Kan ha att göra med att jag är van gigantiska portioner när jag väl åt, att det är mindre protein och fett än tidigare och att mättnaden kommer långt efter för mig. En anledning varför förut drack mycket vatten och fyllde ut med massor av sallad.
Till vänster mitt tidigare salladsberg och höger som min middag såg ut igår, med salladen utöver det vågen säger. Nu äter jag mer regelbundet, mer kolhydrater och inga ”konstigheter”. Och du – inget farligt har hänt 🙂
Men kostplanen ska ändras efter en vecka, och att fler utmaningar läggas in. Saker som ”godis och falukorv”. Jaja. Det ska jag nog också överleva och det är en lättnad att kunna äta ALLT. Mat som mat och socker är inte heller något livsfarligt. Faktiskt. Enligt nutritionisten kan mer kolhydrater ha en lugnande effekt för oss med ätstörningar eftersom vi ofta har ett visst hormon som gör oss överaktiva av fett och protein som bränsle.
Nu har det ju bara gått 2 dagar så det tar nog längre tid för kroppen att anpassa sig, men att vila från träningen har inte heller varit svårt. Istället är jag konstant trött. Frånvaron av kickarna – träning, koffein, svält, överätning och sötningsmedel gör mig låg. Även om jag vilar i ett varmt rum efter varje frukost och lunch, är jag helt däckad kl 21 på kvällen. Hör nog även ihop med utbrändheten – att stressen släpper och att kroppen har några års vila att ta igen.
Nu ska jag hålla mig ifrån bloggen också, men jag var så ivrig att berätta och antar att några av er var nyfikna på hur det går? Nu vet ni 🙂
Trevlig helg och STORT TACK för alla uppmuntrande kommentarer jag fått här, på Facebook och Instagram. De betyder mycket ♥
Du är fantastisk Anna! Vilken resa du gör och att du delar med dig… ja det är stort. Stor kram till dig.
Du kommer att gå stärkt ur detta!
Stort tack för att du delar med dig! Du är en riktig powerkvinna Anna!
Whaaat?? Får du inget koffein? Inget kaffe alltså?
Anna – jo, det får jag – men inte i den stora mängd jag drack förut 🙂
Tack för att du delar med dig av din resa. En stor inspiration för oss som inte sökt hjälp men kämpar för ett friskare liv. Det är guldvärt! <3
Starkt av dig att du skriver och berättar. Heja dig! Tror att fler får upp sina egna ögon när du skriver och berättar om din resa.
Åh vad härligt att det känns ”bra” ändå!!
Jag skrev ju några inlägg i samband med att du gick ut med din sjukdom för några veckor sedan. Då jag även berättade att jag själv har ätstörning, ospecifierad.Som jag iofs tror drar åt ortorexi.
I vilket fall som. Du ska bara VETA hur bra det känns för din skull, men även för MIN egna när du liksom bekräftar det jag själv mer och mer börjar känna: att det händer ju fasiken inget livsfarligt bara för att jag tar mer smör på smörgåsen, eller att jag faktiskt äter vanlig ketchup eller BÅDE lagad lunch och middag. Det enda som har hänt är att jag är mättare, i bättre balans och att jag fått lite hopp på framtiden 🙂
Så vi KAN verkligen, och vi SKA verkligen bli friska. Var och en för sig, men ändå tillsammans!
Stora, stora hejarkramar från mig.
Du är stark som har sökt hjälp och modig som delar med dig av din resa. Lycka till!
Det är väl inte läge att ifrågasätta programmet nu och jag tycker du är så imponerande som berättar och tar tag i någonting som du inte mår bra av.
Meeeen, så där mycket ris! Det blir ju världens blodsockerpåslag. Kanske inte för dig eftersom du har mycket muskler, men jag skulle bli hungrig igen efter en timme. Vad är det för inriktning på maten egentligen? Tallriksmodellen, GI, eller inget speciellt?
När jag ätit middag hos kompisar med tex potatis, pannbiff, sås och inlagd gurka, plus sallad, så känner jag att det är gott men riktigt mätt blir jag inte. Det är för lite smör, grädde i såsen och helst någon kokt grönsak till. Jag äter potatis men inte så mycket eftersom jag känner att jag blir mättare utan!
Och bröd är ju faktiskt inte nyttigt för någon. Visst kan man äta det ibland om man tål det, men nyttigt? Nja. Ja, ja, det skadar säkert inte under en tid och sen kan du ju gå tillbaka till att äta mer balanserat men kanske inte så extremt?
Lycka till i alla fall. Du är en inspiration! (Även om jag har svårare att se till att röra mig nog mycket i vardagen och inga problem att vila;-)
Marie – jag litar på att en nutrutionist har koll på detta och kosteschemat är utformat efter mitt personliga behov. Går alltså inte att jämföra med någon annan. Dessutom – varför ska det vara nyttigt jämt? Det är just detta tänk jag måste ifrån. För mycket fixering och tankar är inte heller nyttigt..
Tack 🙂
Hoppas det är okej att vara nyfiken:
1. det känns som detta upplägg baseras på mycket kontroll där du ska mäta och väga allt. Men är det inte just kontroll du behöver komma ifrån?
2. hur har du gjort tidigare med godis och liknande? tycker det med jämna mellanrum varit bilde rpå glass och annat? men har du egentlign inte ätit det då?
Pernilla:
1. Ja, men kontrollen kommer släppas allt eftersom. Nu i början vill de att jag lär mig äta lagom mycket, lagom snabbt & att uppskatta graden av mättnad. Något som är svårt för många.
De vill även ha kontroll över hur mycket jag äter för att se hur det påverkar min kropp. Skulle jag äta något extra/mindre är det ju svårt att föra statistik.
Men som sagt – mått, våg etc kommer plockas bort längre fram.
2. Jo, jag har ätit glass etc precis som jag skrivit MEN samma dag hade jag levt på protein & sallad inför detta + hård träning dagen efter. Annars hade jag aldrig unnat mig godsakerna.
Förstår du? 🙂
Så himla intressant! Tack för att du delar med dig! Jag tror verkligen att det här är ”nyttigt”, i ordets verkliga bemärkelse, för alla oss som läser träningsbloggar!
Dessutom ger det en otrolig AHA-upplevelse. Jag är kanske inte själv så drabbad, men ser plötsligt hur min mamma, min bästis och tyvärr numera min tonåring drar åt ditt gamla håll; undviker kolhydrater, lassar tallrikarna med sallad, dricker massvis av vatten och sådär. Tonåringen går ju också på en ätstörningsklinik, om än med en annan metod än Mandos. Men även han uppmuntras att äta snabba kolhydrater!
Är så himla nyfiken på det här med hormonerna också. Jag börjar mer och mer tro att ätstörningar handlar om biologiska faktorer, snarare än psykologiska. Om du orkar, får du gärna berätta mer om vad de säger – längre fram. Tills dess: lycka till och vila!
Intressant. Och du gör ett toppenjobb !!!
Tack för att du delar med dig av den här upplevelsen så mycket just du vill och orkar. Det är väldigt intressant och tankeväckande att få en inblick i en sida av tränings- och hälsolivet som man sällan får höra om annars. I alla fall inte i realtid. Styrkekram./J
Min yngsta fick också riktigt mycket prickar! Hörde sedan att det kunde bli värre om ett av barnen har vattkoppor och de badar tillsammans (då får den andra fler om den blir smittad)! Jag vet inte om det stämmer och jag skrev inget sist eftersom dina bägge redan var i badet =) men kanske OM det stämmer att andra föräldrar kan ha det i bakhuvudet. Mina badade också ihop när den äldsta var sjuk och sedan åkte lillskrutten dit ordentligt 2 veckor senare.
Lycka till med allt Anna! Tänker på dig! Många kramar!
Du är så stark som delar med dig av ditt liv och kost!
Stort lycka till!
Du är stark! Kan inte bli annat än imponerad av att du gör detta, och delar med dig!!
Anna, du är så stark som berättar om din resa och det ger mig som läsare så mycket. Andra dagen jag kommenterar till dig nu, aldrig tidigare gjort det. Vill att du ska veta att det du gör stärker mig mycket i min resa mot ett starkare och mer balanserat liv. Tänker på dig. Varm kram Lovisa
Stort lycka till!
Alltså! Jag blir så stolt över dig Anna! Även fast jag inte känner dig och aldrig har träffat dig så blir jag stolt! Du är sjukt duktig och det gör dig ännu duktigare att du har insett detta 🙂 Hoppas att du kommer att få må mycket bättre! Lycka till Anna! Du klarar det!
Till Marie:
Så TYPISKT att ngn måste kommentera att ris och bröd inte är ”nyttigt” – jo, och dessutom en utmärkt ENERGIKÄLLA, för en aktiv småbarnsförälder utan behov av att gå ned i vikt. För en normalviktig person, med normal insulinproduktion, innebär inte grovt bröd, potatis eller fullkornsris ”världens blodsockerpåslag”. Det finns ingen anledning att undvika insulinpåslag om man inte är överviktig eller, som Marie, har svårt att röra sig tillräckligt i vardagen.
Kolhydrater på kvällen främjar kroppens melatoninproduktion, kroppens inre ”klocka” som styr dygnsrytmen. Så, stresspåslag från svält/energibrist försvinner, lite kolhydrater kommer till och – voila! Sömnen och tröttheten infinner sig, precis som den ska.
Kram.
Åh, tack för att du delar med dig!! Det kan ibland vara lättare att prata om sådant här när man kommit ut på andra sidan, men att du orkar/vågar göra det när du är mitt uppe i det är otroligt! Tack 🙂 Hoppas bara att du inte tycker det är jobbigt med kommentarer som inte bara är peppande utan även ifrågasätter behandlingen. Lycka till!
Grymt bra jobbat bästa Anna!
Jag önskar dig stort lycka till i denna resa till välmående.
Hoppas att du kommer ur ”behandlingen” , eller vad man ska säga, Full av ny energi osv.
BRA att du låter bloggen vila, och att du vilar från bloggen.
Vi är MÅNGA som är med o stöttar dig och har full förståelse för att du inte ska vara inne och uppdatera dig.
Ta ”semster” från den, och ta hand om dig själv!
STOR varm kram !
// Linda =) <3<3<3
Bravo!!
Och ärligt talat, falukorv… Jag skulle aldrig äta det. Om jag äter korv ska den vara dyr som fan och innehålla kött. Finns inte att man får i mig korv. Annars har jag inga problem. Lider med dig nu faktiskt.
Kan ju tillägga att det serverades gryta på jobbet. Gratis. Gjord av kockar. Men korv äger jag inte så det blev ingen lunch. Blääää!
Katarina – haha! Jag känner exakt samma sak & hoppas jag slipper korven, men jag ska klara alla utmaningar de ger mig 😛
Så intressant att läsa om din resa nu. Minns att jag också var helt helt totalt trött något som jag också har haft fobi för. Trött=lat. Men efter att kroppen börjar få all näring och energi kommer ett annat lugn och sen kommer en annan lycka och andra endorfiner. Det kan jag lova dig!
Måste bara fylla i med ex. Falukorv. Ingen mat ska vara ” farlig” att äta. Det handlar om att bryta det ” nyttiga” som en med ortorexi har problem med. Sluta kommentera vad som är nyttigt och onyttigt till en som får hjälp som vet vad de pratar om. När jag hade anorexi fick jag som förslag att äta en glass pinne till mellis o jag tänkte är ni heelt ute o cyklar. Men man måste träna på att kunna äta en glass utan att få ångest och kompensera med träning o svält. Stötta istället. Bara skrivet i all välmening.
Hoppas du finner energi i kommentarsfältet och inte stress att förklara eller försvara. Fantastiskt inspirerande att få läsa och ta del av när och om du vill, orkar och om det kan ga energi att få skriva av dig. Låt inte någon/något utifrån trycka på med krav om inlägg.
Blir ledsen att läsa vissa ifrågasättande och hoppas så att du är stark nog och med fantastiskt stöd från viktiga personer att du ser skillnad mellan viktigt och oviktigt, nonsens och onödigt kommenterande. Se stödet och uppmuntran! Kram och fortsatt styrka till dig
Jag tycker du är jättemodig.
Åh Anna, vad fantastiskt starkt av dig att berätta om det här. Se till att ta hand om dig nu! Lycka till med allt!
Du är stark!!! Fortsätt kämpa! Lycka till!
Jenny: jag tror inte badandet är orsaken, vattkoppor är väl luftburet? Snarare så att syskon smittas får mer då de utsatts för det mer än T ex barnen på förskolan.
Måste bara kommentera vattkopporna. Självklart VILL man att barnen ska få vattkoppor när de är små.
Jag glömmer aldrig hur det var när sonen fick vattkoppor, när han var sisådär två år. Jag ringde min mamma som sa att jag ”hade klarat mig” när jag var liten, och alltså inte haft vattkoppor. Någon vecka senare blev jag sjuk, och jösses vad sjuk jag blev! Skillnaden på att ha vattkoppor när man är två respektive trettiotvå år är ENORM. Jag har aldrig varit så dålig i hela mitt liv.
Så grattis till Jonna!
Du ÄR en Riktig och Viktig förebild!!!!
Kram på dig!!
Veronica – TACK! Det gör mig glad att du tycker det <3
Kram tillbaka
Du är fantastiskt stark och modig som delar med dig av detta, nyttig tankeställare för många av oss!
Lycka till med din behandling och stora kramar!
//Frida
Önskar dig all lycka till! Och det är modig och sjukt viktigt att du skriver om detta, kan inte tacka dig nog. Det är tankeställare även för mig.