Glädje – gemenskap – utveckling!
Ledord för GT Vikingarnas gymnastikklubb där Jonna börjat träna med bl.a. mig som ledare. Och samtliga ledord prickade vi in vid första träningstillfället i måndags kväll. Tror du ser det på mig och Jonna. Lite pirrigt förstås med alla nya människor och ovissheten om hur det skulle gå till, men det är ju det som leder till sista ledordet – nytt som leder till utveckling!
Medan min egen träning rullar på av gammal vana just nu, är det fantastiskt roligt att vara med på allt nytt kring mina barns idrotter. Jonna är den i syskonskaran som inte hittat sin grej förrän nu, mycket för att hon är blyg och inte vill bli lämnad ensam, så det här upplägget där jag är med som ledare är super. Hon har verkligen sett fram emot gymnastiken och jag är så stolt över henne efter första tillfället. De flesta andra barnen kände redan flera andra eftersom samtliga bodde på Lidingö, men Jonna var modig och hängde med i övningarna utan stöd av bekant kompis eller mig mer än att jag var i samma lokal.
Vi lekte kull, hoppade ljushopp, tränade på kullerbyttor från pall och grunderna i handstående liggande på en bänk. Och även jag fick en utmaning i ledarskap då tjejerna i kompisgängen flamsade istället för att göra vad de skulle. Men jag kände att de två första ledorden var viktigare än att de stod på raka led och skötte tekniken klockrent så här första gången. Glädje. Gemenskap. Jag kan behöva visa min bestämda sida lite mer framöver, men är säker på att vi får just mycket av detta under hösten.
Glädje – värdighet – respekt!
Även mina fotbollsgrabbar har ledord att gå efter i Djurgården. Och som du ser är orden ”glädje” gemensamt för alla mina barns träningsklubbar, vilket jag tycker är grymt. Det är på det man bygger ett långsiktigt intresse och hälsa. Men även gemenskap tycker jag passar in på en sport som fotboll, i och med den starka lagandan. Jag har aldrig haft något intresse för fotboll, snarare varit rädd för bollarna, men är enormt glad att både Hugo, Hampus och Junior har så roligt ihop med sina lagkompisar.
De stora tränar 4 dagar i veckan och har cup/matcher varje helg, så det är klart att de blir sammansvetsade. Dessutom lär de sig massor av bra saker runtomkring. De stora att åka tunnelbana själva, att packa sina väskor och det där med att alla är lika värda – oavsett hur ”bra man är” på fotboll. Att de själva är värdefulla och att visa respekt för andra. Ja träning är så mycket mer än att bygga styrka, snabbhet, koordination, flexibilitet och kondition du vet, det som vi ofta snackar mest om i träningsvärlden.
Här ser du Hampus i aktion, vid bilder tagna av Pär Olsson – en av fotbollspapporna som jobbar som fotograf. Tacksamt att ha någon så duktig framme med kameran vid matcherna. Bilder som lever kvar som minnen för livet.
Har du några ledord för din träning? Jag skulle nog välja ”glädje, frihet, utveckling” som mest passande för min egen.
KRAM! /A
Hej Anna! Härligt att läsa inlägget om barns glädje i idrott.
Jag har två barn, 5 och 4 år gamla som denna termin har börjat varsin aktivitet. De har tidigare bara gått på ”bollskola”. Jag är helt klart FÖR att barn ska röra på sig mycket och gärna ha aktiviteter men jag upplever ibland ett visst ”aktivitetshets” föräldrar emellan. Känner du igen det?
Det är som att alla barn ska ha så mycket träningar/matcher/uppvisningar osv nästan jämt och ibland kan jag undra om DET i sig är sunt. Hoppas att du förstår hur jag tänker. Vore kul om du kunde göra ett inlägg om det 🙂 Kram Karin
Hej Karin! Klart det kan bli för mycket. Jag har faktiskt skrivit ett inlägg om det förut: https://annajonasson.sporthalsa.se/2018/04/24/sa-mycket-aktivitet-ar-bra-for-ditt-barn/
Läs gärna det. KRAM!
KUL att Jonna har hittat sin grej!
Min mellankille började på barngympa för två år sedan. Han har alltid haft mycket spring i benen, och det kändes som han skulle gilla det. Det har gått lite upp och ner med hur kul han tycker att det är, men nu tror jag att han har landat i tummen upp. Jag startade gruppen för att det inte fanns någonting för yngre barn i vårt närområde, och efter en termin hakade några andra föräldrar på som hjälpledare. Nu är vi fyra mammor som har gruppen och hos oss är målet att alla ska ha roligt. Vi har från början sagt att vi vill vara en breddgrupp, där vi vill motivera barnen att röra på sig, och använda kroppen på så många sätt som möjligt. Visst tränar vi gymnastik också, men huvudmålet är inte att lära sig ett perfekt handstående, en tekniskt perfekt kullerbytta etc. Dessutom kör vi en del parkour – eftersom jag är ledare i det också (för äldsta + mellanbarnet). Helt nytt för mig, men superkul – och min roll i de grupperna är inte att vara bra på parkour, utan att vara vuxen, som de andra 18-åriga grabbarna som annars är ledare, uttryckte det:-D.
Det är verkligen berikande på flera sätt att vara med sina barn som ledare på deras aktiviteter! Inte minst lär man sig mycket själv och blir inspirerad att klura ut nya övningar. När det gäller gymnastik finns dessutom en mängd utbildningar att gå inom gymnastikförbundet. Superbra för sådana som jag, som inte har gymnastikbakgrund själv:-).
Lycka till med er fortsatta gympa!
Wow, vilken bra grej! Superinitiativ av dig att starta gruppen och håller med om att en inriktning på att ha roligt är viktigast för barnen 🙂
Tack snälla, ser fram emot hösten med barnen! Lycka till du med <3