Varannan dag säger jag upp mig.
Nej, inte från livet eller dig, men från Instagram och den s.k. hälsobranschen. Från skrikande skrämselpropaganda som skapar rörelserädsla och spär på dåliga självförtroenden, pekpinnar på våra ömma punkter och ”fel” (för att sälja in ”the nr 1 lösning”). Från krig, hån och tramp på andra i jakt efter makt – liksom från eget tvivel och petighet.
Varannan dag signar jag på.
Släpper taget om gammal bakåtsträvan, scrollar förbi skav och välkomnar utveckling. Tackar för smidig och rolig kontakt med familj, vänner, företag och fantastiska följare (du där: TACK <3) att dela minnen, tankar och träningspassion med. Win win mellan eget konstnärligt utlopp, yrkesmässiga samarbeten och dig? Om min content kan ge värde till EN enda människa – värt. För coola funktioner och faktiskt en hel del relevanta tips, produkter och life hacks mellan pekpinnarna.
”Bara för att du har rätt betyder inte att jag har fel, du har bara inte sett det från min sida av skärmen..”
..är ett tänkvärt citat du kanske läst hos mig förr, vilket även gäller en själv. Du tolkar det du möter på olika sätt beroende på hur du själv mår.. så. Ca ”varannan dag signar jag på”. Eller – varannan vecka för reflekterande dagboksrapporter och betydligt oftare IRL, men här hittar du iallafall en ny från senaste tiden.
Superskor och skav – veckans träning och vardagsrapport #195
» Träningen säger jag aldrig upp mig från. Och för dig som följt mig ett tag kanske det ser ut som att jag kör på med samma saker vecka ut och in? Det stämmer delvis, jag har hittat en rutin som både funkar fysiskt och mentalt, men under ytan händer grejer.
Plötsligt orkar jag någon extra repetition i övningar jag kör regelbundet med tanken ”varför skulle jag INTE kunna?”. Plötsligt kan jag släppa taget som sagt, om spänningar och halvsova i (ibland obekväma) positioner vid yinyoga, men också om borden vid annan träning. Låta crossfit vara min sociala kulträning och löpning efter dagsform.
Post traumatisk stress som satt sig i luftvägarna, pre klimakterie, pollen.. eller bara jag? Löpningen går som jag nämnt rätt tungt just nu, men så får det vara. Jag springer fortfarande utan klocka och får ändå samma härliga känsla av den, bitvis under själva rundan och alltid efter. OCH! Bra skor gör stor skillnad, mer om det längre ner.
Summeringen: 2 crossfitpass, 2 egna lugna styrkepass, 2 löppass, 1 yin yogapass, plus mer/mindre dagliga rörlighetsövningar och promenader.
» Måendet påverkas som vanligt starkt av främst sömn, rörelse, kost och relationer i vanlig ordning. Apropå att släppa taget om jag ska leka självpsykolog.. tror jag är lite för bra på att stänga av och köra på ibland. Vem som helst kan förstå att dom senaste årens stora livsomställningar suger energi, liksom nämnt i inledningen. Att släppa taget om gamla vanor, roller och status – jobbigt. Att hitta nya vägar, gå vidare, samtidigt som jag får tydliga tecken på vad/vilka jag vill behålla, plus nytt att välkomna.
Djupt som tusan, haha, men så kan det bli om du snurrar för mycket i ditt egna huvud. En egenskap jag inte heller vill klaga på, men jag är tacksam för alla som drar ner mig på jordelivet ibland. Blir helt rörd när jag tänker på alla fina samtal under veckan, små symboler, notiser, blickar, kramar och ja – även min egna kropp som får mig att uppleva allt och alla.
» Ungdomarna. Även om dom bott i sitt fadershem under veckan – alltid närvarande mentalt och stundtals fysiskt. Junior som kikar förbi i samband med sina träning, nu både fotboll och innebandy i DIF, och Jonna som sover över efter middag hos vänner i närheten. Dom om några är skäl till att välkomna framtiden. I nära nutid: påsken i Jorm ihop som jag längtar ihjäl mig mot.
» Jobb? ”Varför kör du inte igång som personlig tränare igen, på någon gymkedja eller startar eget?” Tänker att många tänker så och jag med ibland, men magkänslan säger annat. Jag har redan jobbat i över 10 års tid på gymgolvet, både som anställd och egenföretagare vilket har varit givande, men det finns skäl till att jag gick en yrkesutbildning inom kommunikation. Såhär 9 år senare är den dock i behov av uppdatering, så kanske är det nästa steg? Vi får väl se. Sökandet fortsätter och en reflekterande mellanperiod har också sin poäng.
» Övrigt? Nya dojor jag som ambassadör fått hem och provsprungit i veckan:
”ASICS SUPERBLAST™ 3 är det senaste tillskottet i den populära serien av ”supertrainers”. Löparskon finns nu tillgänglig i det nya skummet FF LEAP™, som ger en lättare och mer energifylld löpkänsla än sin föregångare, allt för att ge löpare kraften att röra på både kropp och sinne.”
Jag håller med. Hade turen att hinna med en runda i mina ASICS SUPERBLAST™ 3 innan vinterns återfall med snöblandat regn över Stockholm. Nästan så att jag tar tillbaka att ”löpning sällan är lätt”. Du måste ju fortfarande lyfta benen själv, men wow vilken skillnad med hjälp av en välutvecklad sko.
ASICS Superblast 3 är en maximalt dämpad löparsko för dig som vill ha både komfort och fart i samma modell. Den avancerade mellansulan är uppbyggd i två lager med FF LEAP™ närmast foten och FF BLAST™ PLUS som bas. Det ger en mjuk, fjädrande känsla med hög energirespons i varje steg som gör långa pass bekvämare – samtidigt som den uppmuntrar till att hålla tempot uppe. Därav blir det ju aldrig ”lätt” om du gasar ännu mer haha, men visst är det kul med fart?
Fakta om ASICS Superblast 3
- Maximalt dämpad löparsko för fart- och mängdträning
- Unisex i stl. 38-47
- För ett neutralt löpsteg
- Drop: 8 mm
- Ovandel i ventilerande mesh
- Mellansula i FF BLAST™ PLUS och FF LEAP™
- ASICSGRIP™-yttersula för bra grepp
- Vikt: ca 239 g
- Reflekterande detaljer
- Passar för: långpass, mängdträning, lätt- och komfortabel distanslöpning
- Pris: ca 2500 kr
Tuff färgsättning dessutom, som att springa på en regnbåge. Du hittar skorna här och i andra välsorterade butiker.
Hur mår du och hur har din veckan sett ut? Skriv gärna av dig i en kommentar, kram! /A