Träning är en livsstil 24 timmar om dygnet. Inte synonymt med att konstant svettas och ta i. Jag menar – glädje, energi, gemenskap, självförtroende, hälsa, kärlek och stil. I början av min behandling på Mandometerkliniken hade jag en identitetskris. Vem är jag utan träning och hälsokost? Så länge jag kan minnas har jag hållt på med olika sporter och utan träningen och allt den för med sig känner jag mig halv. Därför är det fantastiskt att vara tillbaka, om än på en lägre nivå, men ändå är jag ”tränings-Anna” på heltid. Syns även på min vardagslook. Gårdagens ovan.
Ännu ett framsteg i behandlingen är att jag fr.o.m. lunchen igår slipper Mandometervågen. Jag har i flera dagar övat med ”w-base” – en testfunktion där jag väger upp maten utan att se hur mycket och anger min mättnad utan att se kurvan för ”lagom ät-hastighet”. Det har gått bra och jag känner mig FRI även om jag ska behålla måtten vid mellanmål och frukost.
Men det är nu det svåra börjar – balans! Att behålla samma tänk och inte rusa iväg och tro att ”jag vet bäst själv”. Jag och min kunskap om kost och träning är mitt största hot. Jag vet EXAKT hur jag ska träna och äta för att snabbt forma om min kropp och få träningstesultat. Jag har varit tokdeffad, jag har sprungit milen på 42 minuter, men nu vill jag bara leva och må bra. Jag fortsätter med mina ”utmaningar” och växer varje gång jag väljer kakor till mellanmål istället för kesella. Inte för att kroppen behöver det, men för att bevisa för mig själv att jag KAN. I min skalle finns 1000 skäl till varför träning är bra, men bara 3 till varför jag ska äta kakor. För gemenskap, för att det är gott, för att hålla mig fri från ätstörningar. Skäl goda nog.
Hur som helst är jag stolt mina framsteg. Jag släpps allt mer ”fri” från kliniken och reste igår kväll till Dalarna där jag nu vaknat upp. Ett par dagar hos svärmor nu innan vi reser vidare mot en skidvecka i Lindvallen. Det är som att uppleva hela mitt liv på ett nytt, enklare och roligare sätt. Jag ser fram emot skidåkning, kexchoklad uppe på toppen vid Valle, stugmys, raggsockor, apelsiner, Uno och varm choklad.
Härlig läsning! Det kommer du fixa med din vilja och kämparglöd 🙂 Du ser jätte bra ut nu, stark, sund och frisk! Din blogg är den jag följer flitigast av alla, du är en så bra förebild och just ditt öppna och enkla sätt att skriva är så lätt att ta till sig <3 Lycka till! Kram
Du har gjort/gör ett superbra jobb! Du ser så pigg ut nu, jättefräsch!
Trevlig helg!
Du är grym och en stor förebild! 🙂
Puss o kram o ha en mysig vecka !
Hej!
Jag har börjat läsa din blogg efter ha fått den rekommenderad av min flickvän som lider av ätstörningar. Hon har nu börjat ta tag i problemet men jag undrar lite hur det funkar. Hennes största problem är maten, hon äter extremt nyttigt och väger för lite. Inte farligt lite men för lite för att det ska vara sunt. Min fråga gäller träningen. Hon tränar idag fyra gånger i veckan och jag undrar hur detta påverkar hennes viktuppgång. Hon menar att det är maten som påverkar viktuppgången och att det varken gör av eller till om hon tränar en eller fyra gånger i veckan. Vad tror du? Hur mycket påverkar träning viktuppgång? Jag tycker inte att hon tränar varken maniskt eller för mycket men jag vill ju att hon ska må bra och få en friskare kropp. Tack för en väldigt givande blogg!
Hej Niklas!
Vad glad jag blir att din flickvän tagit tag i sitt ätbeteende och grymt att du peppar henne. Det låter inte som att hon har ren ”ortorexi” (dvs tränings + kostmissbruk) utan mer att hon har en typ av anorexi. Visst påverkar träningen lite men om hon, precis som jag gör just nu, äter ett extra mellanmål de dagar hon tränar kan hon nog fortsätta träna. Däremot måste hon äta väldigt mycket & kanske det bästa är om hon får hjälp även av något utomstående. Vet inte var du bor, men det finns säkert hjälp att få oavsett. Hon kan behöva komma ifrån sin fixering vid nyttig mat – något som är svårt att göra på egen hand.
Jag önskar all lycka till dig & din flickvän!
Kämpa på! Det går så bra för dig!! Du ser så pigg å fin ut!
Då kanske vi ses i backarna. Vi kommer till Tandådalen på söndag och stannar en vecka!! Mycket åkning i barnbackarna blir det för vår del och även en hel del på längden! Du ser härligt frisk och start ut! kram kram
Du är en stor förebild! Du ger så mycket till mig som läser din blogg! Du har gett mig nya synsätt på träning, mat och livet! Ha en underbar fjällsemester och ta hand om dig!
Jag har skrivit det tidigare och jag skriver det igen, du inspirerar!
Ha en skön vecka!
Tack för alla fina kommentarer! Ord som genomgående stärkt mig under behandlingen.
KRAM
Klumppen sitter i halsen och jag blir lite tårögd. Du berör mig. Tack för att du inspirerar, just detta borde många PT:n sätta bakom örat. Kämpat också. En hel del år. Kanske ennu mellan varven, i perioder. Tack för att du tar upp just detta. Tack för att du lägga ut det i text. Heija fina du!
Kram / isaabella
Underbart att följa dina framsteg! Och visst är det snyggt med att ha en sportig klädstil. Tycker också att den där T-shirten är väldigt snygg. 🙂
Ha en härlig vecka i Lindvallen!
Massa kramar
Får tårar i ögonen (igen) av att läsa detta. Finns det något bättre för en människa än att få tillbaka livsglädjen efter att den varit gömd under en tung skugga? Nej, förmodligen inte! Hurra för dig!
Du kommer dessutom att bli en ännu bättre PT efter detta och kunna hjälpa många människor som lider av ätstörningar. Det har du redan gjort iofs, genom att så öppet berätta om din resa.
Jag hoppas det Milla. Det är extremt många som besväras av ätstörningar i olika grader.
Stor kram!
Du har kommit långt och nu är det ”bara” att fixa resten också! Blir inspirerad av att läsa om dina framsteg eftersom jag precis är i startgroparna nu också för att ta tag i en massa gamla spöken och få ett bättre förhållande till mat och träning. Det är sannerligen inte lätt! Har man en gång haft ortorexi (eller idrottsanorexi som det var för min del när jag halkade dit för en massa år sedan) och har halva sin identitet i träningen (eller hela) är det skitsvårt att inte trilla dit igen. Träningen är som en drog och man vill bara ha mer och mer och mer… För att det är så himla roligt och finns så många olika träningsformer och utmaningar att ta sig an. Mitt tips till dig är kanske att se dig själv som en ”nykter träningsnarkoman”. Det gäller hela tiden att vara på sin vakt så att man inte halkar dit igen. Med en hälsosam kroppssammansättning (d.v.s. inte deffad) går det mycket lättare att hålla tankarna på rätt sida – så du har goda förutsättningar att lyckas bra! För egen del är det två jobbiga graviditeter följt av amning i många månader och en allergisk 1-åring som har gjort det tufft, men jag är låååångt ifrån så dålig som jag en gång var:-). Alltid något – att vara frisk nog för att inse att det är dags att ta tag i sina problem istället för att vänta tills man är så sjuk att någon annan tvingar en till det.
Kram på dig och ha en härlig skidtur!
Du har rätt Josefine – det gäller att vara vaksam & inte bli extrem åt det ena eller andra hållet.
Lycka till du också. Småbarnstiden är extra utmanande, men bra att du inser att du behöver ändra saker för att må bättre & orka med.
Kram!
Hej Anna,
Kul att det går så bra för dig, jag förstår att det har varit/är kämpigt!
Jag undrar var du köpt NIKE-tröjan du har på dig, jäkligt snygg..! 🙂
Kram
Johanna
Johanna – tack! Det går upp & ner men jag kämpar på.
Tröjan fick jag vid ett event Nike har i Kungsträdgården. Kanske alla får en sådan som går på Nikes gratisklasser där just nu?!