Solen lyser så inbjudande där ute och en bild av mig med musik i öronen och joggingskor på fötterna lägger sig över näthinnan. Sådär svala vindar mot kinderna men varm i hela resten av kroppen efter de första 5 minutrarna. Men jag får inte ut och springa. Inte ut och gå heller även om jag lätt skulle kunna. 3 gånger i veckan får jag träna – inte mer, och jag vill inte fuska.
Ju oftare jag övervinner känslan att jag ”måste träna för att må bra”, ju bättre. Nu när jag inte längre får ångest om jag bara slappar mår jag bra även utan träning, men förmodligen ännu bättre när jag kan gå mer efter känsla – träna när jag har lust helt enkelt.
Och jag vet att dagen då jag får välja själv över antalet träningspass kommer, precis som jag får göra med maten nu. Jag får äta precis vad och hur mycket jag vill, kan plocka in mer ”special-mat” igen, som prover på nya produkter och kosttillskott. Om jag vill. Jag behöver inte heller äta mer än att jag blir mätt och kan ta lite till om jag är mer hungrig.
Dagens frukost ser ut som ovan, med bl.a. ett smakprov av superjuicen Oji som jag fick hem för x antal veckor sen. Innehåller gröna, orostade kaffebrönor rika på bl.a. koffein och antioxidanter. Helt fairtraid och ekologiska i återvinningsbara flaskor.
Jag plockar alltså in det jag gillade från min gamla kost och in nya förälskelser (t.ex. philadelphia/kalkon-mackor) utan att det är något jag alltid måste ha. Före torsdagsträningen testade jag t.ex. att äta min saknade proteinkräm av Gourmet-Pro, kokosolja, lite vatten och linfrön. För att det är ett gott sätt att äta protein och fett på helt enkelt, men smaken har ändrats lite och det blev för sött med en hel portion, så jag la även till en macka och en banan. Mer kolisar helt enkelt.
Efter träningen en banan + att jag testade nya Pro Feel Cottage Cheese + kvarg från Valio – en mix av keso och kesella med bär/frukt. Smidigt att ha med som mellanmål, men jag gillar ändå de naturella bättre som man kan smaksätta själv med bär/frukt/sylt/nötter.
Mellanmålet intogs direkt efter träningen i omklädningsrummet i sällskap av Juniors Tidis och Jonnas Fantis. Dom fick följa med till förskolan men liftade sen med i min ryggsäck.
Det känns lyxigt att få välja det jag själv vill äta – allt från proteinpulver till semla men utan regler att det måste vara på en speciell dag. På så sätt har mat blivit mindre laddat för mig. Det upptar inte lika stor del av tankeverksamheten längre och jag behöver inte planera som tidigare. Jag äter det jag är sugen på och är jämnt mätt över dagen = bättre humör, energi och tålamod. Bitar som behövs både som 4-barnsmamma och PT.
Som behandlarna på Mando säger kommer tillfrisknandet fortsätta en lång tid efter behandlingen, vilket jag märker nu när jag spontant väljer mer av smak än ur näringssynpunkt. Och med detta har så mycket annat också fallit på plats. Mer gemenskap vid måltiderna ihop med familjen, mindre stressat sinne, förmågan att fokusera på en sak i taget, inget behov av att ”överäta” (nöjde mig t.ex. men en Magnum glasspinne igår kväll mot ett helt Ben & Jerry´s-paket tidigare. Eller två), kan slappa i soffan en hel kväll utan känslan att jag ”måste göra något vettigt”. Tecken på att kroppen är i en fysisk och psykisk uppåtspiral 🙂
Det är så roligt och lärorikt att läsa om ditt förändrade förhållande om mat och träning. Hoppas att jag också kommer att få ett naturligare tankesätt efter du har PT hjälpt mig.
Anita – jag ska göra mitt bästa & ge dig de verktyg jag själv fått gällande kost & träning. Jag tror absolut man kan få goda resultat av träningen & ändå ha ett mer avslappnat förhållande till mat.
Tänk att det där med mat och träning i ”lagom” mängd är så svårt. Allt för många äter för mycket och rör sig för lite, den ekvationen är ju rätt lätt att se och förstå. Jag tänker också att många tränar intensivt när de väl tränar och sedan har det som ”ursäkt” när de sedan äter för mycket. Men åt andra hållet, hur mycket måste man äta för att äta tillräckligt, tillräckligt för att hålla kroppen (och själen inte minst…) frisk. Det är svårare. Många har väl liksom jag och du fastnat lite i hälsohetsen, där träning och mat tar upp lite för stor del av ens tankekraft. Du beskriver i inlägget att du släppt det nu och jag är så glad för din skull. För det är svårt. Och intrycken, upplysningarna, informationen, är så omfattande att man får svindel och inte vet hur man ska välja rätt! Jag tror bestämt på varianten lagom av allt, lite som kostcirkeln och det du förespråkar. Men. Vad ÄR lagom?
Magdalena – ja, det är inte lätt för någon. Det bästa sättet är nog att pröva sig fram. Det är så individuellt hur stor energiomsättning man har, men man kan alltid luta sig mot riktlinjer, t.ex. tallriksmodellen, och sen lägga till/ta bort mat så att det passar. Efter en tid märker man om man går upp eller ner i vikt, hur man mår psykiskt, sover osv. Får man inte de önskade resultaten ändrar man. Men nej – det är inte lätt att göra utan hjälp.
För att du inte ska falla tillbaka i gamla mönster eller börja äta för lite har du någon strategi vid dina måltider? Typ att du i alla fall bör äta en viss mängd.
Therese – jag har hela tiden mitt gamla matschema i bakhuvudet & tänker att jag ska äta ungefär lika mycket. Så om jag ätit mindre till frukost kan jag t.ex. ta en extra macka till lunchen o.s.v. Dock vill jag undvika räkna kalorier eller skriva upp exakt vad jag äter eftersom även det kan bli en fixering. Jag äter mer enligt kroppens signaler nu & eftersom jag gått upp ett par kg över min normalvikt är det ingen fara om jag går ner några gram (så länge det inte är flera kg).
Anna, att hitta din blogg är det bästa jag gjort på länge. Känner igen mig i så mycket. Håller i detta nu på att ta mig ur den bulimi som varit en del av mig i 10 år.
TACK för att du delar med dig. Det stärker mig och många andra.
Fortsätt kämpa, vi kommer fixa detta.
Stor kram/ Anna
Anna – vad glad jag blir att du känner så. Vi är många som kämpar & som du skriver är det skönt att inte känna sig ensam.
Klart vi fixar det. Stor kram tillbaka!
Anna, du är en sån fantastisk kämpe och en otrolig förebild! Att läsa din blogg gör en varm i hjärtat och du ser så otroligt pigg och glad ut! Jag vill verkligen att du ska veta att du sänder ut fantastiskt inspiration och pepp, på ett sunt sätt då! 🙂 Tack för du har valt att dela med dig av din resa. Stor kram till dig! 🙂
Fanny – jag vet inte vad jag gjort för att förtjäna så fina kommentarer. TACK själv för att du gör mig så glad. Även om jag inte visar upp alla bitar från min kamp, mår jag så mycket bättre nu än tidigare & allt stöd från dig & alla andra bloggläsare har stor del i det hela. Så tack själv & stor kram tillbaka! 🙂
Du är jätteduktig och så stark!
Hur ser din frukost, mellanmål, lunch och middag ut i mängd? Hur mycket proteiner och kolhydrater vid varje måltid, eller är det inget du ”mäter”
Önskar dig en härlig dag!
Tack Jeanette! Nej – jag mäter inte, men ser till att jag äter av alla näringsämnen vid varje måltid. Jag vill inte bli för extrem med att väga eller räkna utan tror mer på att lära sig se med ögat vad som är lagom. Har ju varit där förr (när jag jobbade på KTH-Hallen) – i ett ”lagom” ätbetéende, så jag kan använda det & mina nya kunskaper som riktlinje 🙂
Tack & desamma till dig!