Låt oss snacka livskickar!
Du vet – platser, aktiviteter, personer som får hjärtat att slå en extra volt. Eller fler. Livskickar som ibland ger dödsångest, fjärilar i magen eller bara en enorm känsla av tacksamhet att få hänga med. Uppleva livet nya dimensioner. Har du några du vill berätta om, kanske rent av locka mig och övriga läsare till att prova på? Skriv gärna i en kommentar.
Under dagarna i Jorm fick jag flera livskickar..
3 livskickar lately
1. Vattenskidor. Det var säkert 9-10 år sen jag åkte sist, före tvillingarnas tid. Och efter rectus diastasoperationen har jag varit rädd att spänna magen fel eller ramla och få ont, men i år kände jag mig såpass stark att jag inte kunde låta bli att prova. Första försöket gick så här. Det är inte helt enkel med skidor som sitter halvdant på fötterna och flyter upp/dyker ner..
..men på andra försöket gick det! Jag skrek för livet och av glädjerus, inte minst när pappas båt gjorde stora vågor. Fick åka två cirklar ute på sjön också innan jag vågade släppa taget närmare land, men YEEES vad roligt! Snacka om endorfinexplosion som gör uttrycket ”do more of what scares you” solklart.
2. Bada i ett vattenfall. Samlade på oss ännu ett fall (utöver dessa) i fredags som dessutom är badvänligt, i Vållälven, bara ett par km från slutet av Jormbyn. Här hade vattnet bildat som en pool nedanför ett ca 3-4 meters fall med grönblått vatten. De flesta barnen hoppade från en klippa ner och vissa (inkl. jag) gick i. Superhäftigt att lägga sig där det forsade som mest och duscha.
Ovanför vattenytan var det däremot inte lika kul. Bromsarna var som tokiga i oss. Vi fick hålla oss i vattnet och skydda oss med handdukar på vägen mot bilen, men platsen är magisk och väl värd en fajt mot flugfän.
3. Simma över sjön. Det var inte första gången, men underbart att få in simtraditionen sista dagen i Jorm, med Hugo som livvakt i en kajak intill oss. Vattentemperaturen hade hunnit stiga till ca 24° vid ytan, så det var inga problem att simma utan våtdräkt i år.
Jag är en sån som behöver mina livskickar med jämna mellanrum, nästa lär bli skönheten på Snäckö. Inget adrenalin efter ångest på samma sätt som vattenskidorna, men ibland kan det räcka med storslagen miljö för en kick. Vi åker i morgon eftermiddag. Kram! /A