Tacksamheten över att vara HÄR.
I Jorm där vi landade i tisdags kväll för att fira julafton 2021. ”Bland dom stora fjällen och små problemen”, som jag skrev på Instagram, alltså i jämförelse. Och när lediga från jobb och skolor, jag vet mycket väl att det finns svårigheter på alla platser, men allt blir ju lättare med mindre stress och mer s p a c e. Jag är så glad att fått fira julafton 2021 här i Jorm, extra mycket eftersom vi valde att inte resa förra året p.g.a. Covid-19, att äntligen samlas allihopa. Mina föräldrar, syskon, kids, x-man, katter.. vilket händer extremt sällan eftersom vi bor så långt ifrån varandra.
Miljöombyte, gemenskap och mindre ”plikter” – välbehövligt för alla efter ett tuff år med stora livsförändringar, separation och flyttstök – inte minst för barnen. Värt packstök och heldags resa 1000 ggr om, jag ihop med Miss Lo och Bobbo Bror på tåg + vidare med min bror Jonas från Östersund. Resten av gänget med bil. Nervöst inför så många timmars stillasittande med dom små djuren, men det gick över förväntan och väl framme väntade över en vecka (för mig och barnen) efterlängtad lyx. Att sova som gudar i total tystnad, sitta i timtal och prata ikapp tiden ifrån varandra varje måltid mixat med fjällkraft – ibland ihop, ibland isär, ofta med olika former av rörelse..
..och som ofta lång inledning på ett inlägg som var tänkt i bildform, men det finns såklart mycket att säga om vårt livs största lycka. Och sorg. Det är förvånansvärt nära mellan mörker och ljus, kärlek och kaos, skratt och gråt… som du ser i min återblick på julafton 2021.
Julafton 2021 i Jorm – timme för timme i bilder
Kl 06.55 vaknade jag med ett ryck efter djup sömn, ”just ja, ska ju springa med..” och en halvtimme senare mötte jag min vän och hunden Kajsa nedanför Lassebacken för julaftonsjoggen.
Att tassa ut i ottan med Elin innan vidare firande med våra familjen. En kär tradition sen.. minns inte, med undantag för graviditeter och förra året hemma i Stockholm. En (extra lugn p.g.a. -17°) fantastiskt fin mil att snacka och komma i stämning i takt med soluppgången bakom fjällen. Älskar det, liksom det/dom som väntade..
9.30. Efter dusch, öppning av tomtenissens paket i strumpan åt vi frukost ett par timmar.
11.30. Sen gick vi ut. Kylan höll i sig, liksom solen några få timmar så här års. Kanske härifrån jag fått mitt ”man få passa på..” ifrån? Du som följt mig en tid har nog hört mig tjata om det? Det växlar snabbt i fjällen och allvarligt talat – vi får ta vara på livet, men blev ändå ingen lång stunds utomhuslek p.g.a. frusna fingrar. Dock gnistrande vacker som du ser. Nästan lite jobbigt, jag vill passa på att fånga så mycket som möjligt både IRL och med kameran. Här även årets 1a och förmodligen enda av hela halva (just nu) ”kärnfamiljen”: barnen, Jonas och mig. I vilken konstellation som helst – för närvarande utan bonusrelationer/familjer men även om det blir så – är vi för alltid en familj.
Jag är oerhört glad att kunna fortsätta umgås som vän (mindre tjafs ingår ändå i alla ärliga relationer, haha) med Jonas. Vi är ett bra team kring barnen och han trivs också här i Jorm. Idag reser han tillbaka till stan, men känns bra för barnens del att vi fick julafton 2021 ihop.
12.30. Inne igen var det full rulle med julpyssel, jaga in alla i duschen och förbereda inför..
13.45. Jullunchen. Vi äter kalla ”fiskmaten” till lunch och kött/varm mat till middag, men barnen är mer selektiva och får några köttbullar vid varje måltid. Själv älskar jag det mesta av den här maten.
16.00. Dukade vi fram fika och inväntade tomten. Årets upplaga var Hampus i julslips (hittade ingen luva) som delade ut till alla, självklart även katterna. Dom var så bussiga som lät farbror Sotis (mina föräldrars katt) leka med sina nya gosedjursfåglar. Skönt att även katterna kommer väl överens, trots att Sotis var något skeptisk till dom små i början.
18.30. Mera mat. Nu varmrätterna, där mammas revbenspjäll, brunkål och kallrökt älgkött med pepparrotssås är mina favoriter.
20.30. En selfie. Nja, ingen aning vilket klockslag bilden togs, men ville dokumentera dagens outfit. Tanken var att byta om till min röda julklänning om du minns, men den kom aldrig på. Tänker att det kan va en del i att mycket trots allt inte är som vanligt, men fint ändå.
21.30. Och kul. För att inte somna dukade vi in julgodis och en av borsans grymma julklappar till alla sina syskonbarn, spelet ”Med vilda gester”, årets klart roligaste julklapp. Vi skrattade så vi grät, som bästa avslutning på en riktigt bra dag.
Årets bästa julklapp till mig och barnen ser du ändå här – Miss Lo och Bobbo Bror. Dom ger oss alla så mycket kärlek, närhet, skratt och tumult som bagatelliserar allt onödigt tjafs. Och ja, dom trivs också bra här i Jorm, men liiite avvaktande till snön och sin stora, svarta panter till ”morbror”.
Tacksam, som sagt. Jag vet att alla inte får fira med sina nära och kära av olika skäl, eller tycker om julen överhuvudtaget, vilket jag också kan förstå. Alla har vi olika erfarenheter och omständigheter, alla känslor är ok. Hur har din julafton 2021 varit? ♥/A