Sann styrka är att våga visa sig svag.
Att vara rädd – och ÄNDÅ göra det! Två saker som utvecklar oss och bygger styrka. Och någon som verkligen är stark, fysiskt som mentalt, är Sabina Dalfjäll som gästar veckans poddavsnitt. F.d. elitdansare, tvåbarnsmor, personlig tränare och nu aktuell i Elitstyrkans hemligheter på TV4 där hon visat sina rädslor och enorma styrkor inför hela svenska folket. Har du sett programmet?
Själv har jag äran att träffa Sabina rätt ofta, eftersom vi båda tränar på F4Life Crossfit. Jag får alltså många glimtar av den coola tjejen IRL, men i podden var det intressant att höra mer om hennes bakgrund. Sånt som ligger bakom- och ökar förståelsen för vad jag ser i rutan och boxen. Jag är imponerad, inspirerad och vill också lyfta Sabinas ödmjukhet. En så omtänksam och varm kvinna – DET är värdefulla styrkor i mina ögon! Bamse-konceptet du vet:
”Den som är stark måste också vara snäll”.
❥ Lyssna gärna på poddavsnitt 37 om uppyggande träning med ”elitstarka” Sabina här eller på andra ställen du hittar poddar.
Mina egna största rädslor berättande jag om i ett inlägg 2019 och dom kvarstår, liksom i detta inlägg gälland relationer. Vill även lägga till: PRATA! I sociala medier, telefon, podd.. så ja, du fattar att jag växer liiite lite varje vecka. Sen är det mycket annat jag är rädd för, men INTE vågar utmana. Lite om det i veckans vardagsrapport.
Styrkor av rädslor – veckans träning och vardagsrapport #149
» Träningen får jag mina mentala och fysiska utmaningar vid varje pass i boxen, som Sabina och jag också nämner i poddavsnittet. Det finns en app där vi kan ta reda på planeringen, men jag väljer att inte kika och ta allt som det kommer. Detta just pga inledningen – för att öva på att släppa mitt kontrollbehov och därmed utvecklas på olika plan.
Den här veckan blev det dock bara ett pass på F4Life, eftersom återhämtning också ingår i utvecklingen du vet. En heldag i poddstudion kräver sin energi, framför allt mentalt, så i torsdags jobbade jag hemifrån och körde ett lugnt styrkepass för mig själv istället. Fortsatt framåt med små små ökningar av vikter i olika övningar. Glad över min träningsrutin – OCH att inte vara rädd för att bryta den ibland.
Summeringen: 1 pass i boxen, 2 löppass av olika distans och intensitet (strax backintervaller), 3 egna lugna och tunga styrkepass, 1 vilodag, rörlighet i samband med allt och flera fina promenader, bl.a. med Bella och gulliga (hunden) Bisco. Rörelsepaus från hemmakontoret, kompistid, sol och terapi i ett.
» Ungdomarna var hos mig, så full fart med mat, tvätt och andra bestyr, liksom mys. Den här årstiden lockar soffan mer, vilket är en välbehövlig kontrast till våra träningar, skolor och jobb. Det är också roligt att deras intresse för bak- och matlagning, speciellt Jonnas, ökat. Pyssla ihop godsaker i köket gör vi gärna.
Nu väntar en höstlovsvecka som jag både gläds och ”bävar” inför. Tonåringarna har längtat efter ledigheten och jag är tacksam att dom får miljöombyte och roligheter ihop med Jonas. Och för mig blir det alltid (fysiskt) lättare när dom lämnar sitt modershem, men hugg i hjärtat av att missa tid ihop.
Så långt jag kan minnas har barnen spenderat alla lov ihop med mig, men vid detta reser dom 3 yngsta med sin pappa till Åre. En typisk sorg jag forfarande känner efter separationen, eftersom det är när ”lediga och utvilade” vi har kommer varandra närmast. Samtidigt kan jag i en märklig känslomix se fram emot en stressfri solovecka ihop med katterna, lyssna på musik HÖGT, sova, träna, bjuda hit min förstfödde som också har lov från lumpen och bor i sitt pappahem, flexibla arbetstider och mot slutet: fest.
» Jobbet rullar på, med både den mest krävande, läskiga och roliga höjdpunkten i onsdags: podda med Bella som sagt! Fyra nya avsnitt spelades in och jag var helt slut efteråt, men sagt förr och igen – SÅ otroligt inspirerande och lärorikt snack med min poddkollega och alla våra gäster. Jag hoppas du som lyssnar känner likadant.
» Måendet är också något jag reflekterat endel över, försöker jobba med – och släppa ibland. Grubbla gör mig varken klokare eller gladare, ger däremot ökad förståelse för känslor och beteenden. Just nu lyssnar jag på ljudboken ”Varför har ingen berättat det här för mig” av Julie Smith som ger värdefull insikt. Och tror mig förstå varför jag mår som jag mår just nu, som ett led av närliggande upplevelser och den gamla ryggsäcken, där mycket handlar om acceptans och att låta saker tid.
Precis som jag gått igenom flera gånger förr kan jag inte ”skynda” mig ur en livskris, sorg eller vad vi ska kalla det jag är i nu, däremot fylla på med dagliga små glädjeämnen. Det hjälper enormt och är något jag verkligen gör, även gånger jag inte har lust. Oftast iallafall. Skillnaden mot förr är bara att jag tillåter mig att känna ångest, vara arg och ledsen ibland också – eller lyckorus mitt i ”misären”. Låta alla slags känslor komma och gå. Så som känslor gör.
» Övrigt? Vintertid!? Fler än jag som missat att vi fått en hel extra timme denna natt? Jag låg länge och försökte somna om i morser för ”klockan är ju bara..”, men visade sig att jag redan fått 8,5 timmar på sömnkontot. Lyx.
Ok, det var lite av mycket från min, men hur har din veckan varit? Skriv gärna av dig en kommentar, kram! /A