Delmål FTW

Det är så häftigt att puscha sina gränser tycker jag och ett nytt personligt distansrekord på cykel togs igår på 15 mil. Hela torsdagen gick åt till att nöta sadel och när jag kom hem hade jag bara en halvtimme på mig att duscha och äta innan barnen skulle hämtas. Pju! Tur att alla pass inte är så långa som 6 timmar (+ tid för pauser och trafikljus) – då skulle jag lägga ner, men nu har jag ett mål.

Det är inte bara tidsåtgången utan med lätt ångest jag ger mig ut med tanken på 13 mil (som var målet till en början) i ensamhet även om jag gillar att cykla. Inte inför den fysiska ansträngningen – nej jag vet att jag är uthållig, men inför den psykiska tristessen. Därför är små delmål så otroligt bra för att peppa sig mentalt:

• Att efter varje mil ta en klunk vatten eller sportdryck (jag hade med både och).
• Att vid en speciell plats (helst långt bort och där du inte syns) ta en kisspaus.
• Att efter en viss tid byta från morgonradio till fartig Spotify-musik. (perfekt att använda min gamla iPhone 3 som musikmaskin).
• Att efter halva rundan ta en proteindrink (tips är Protein Fuel – 30 g protein utan socker i miniformat som ryms i sadelväskan).
• Att när all medhavd vätska är slut ta ett stopp vid macken och handla något gott – typ en Cola och en bar som jag (+ låna riktig toa).

Samma tankesätt går att använda vid alla träningsformer. T.ex. att man börjar med de tyngsta och tråkigaste styrkeövningarna för att avsluta med de roliga och lätta när energin börjar ta slut. Eller lägga upp låtlistor så att den med mest fart och energi kommer mot slutet när du behöver draghjälp. Funkar!

Sista delmålet – HEMMA och supernöjd! Jag gick ut med målet att cykla 13 mil, men sen var det ju ”bara 2 mil” tills jag hade klarat den distans jag verkligen ville vid ett enda träningspass inför Vätternrundan. Ett delmål inför Vättern som i sig är ett delmål till en Svensk Klassiker. En bit i taget – annars känns det så oövervinnligt att man inte ens orkar tänka på det.

Gårdagens cykeloutfit från Craft. Vad annars? Har några absoluta favoriter bland plaggen jag ska visa närmare sen.

Vacker dag när solen väl kämpat sig fram bakom dimman. Ovan från pausen med dricka och bar vid macken på Lidingö.

P.S. Har onsdagkvällens glassfrossa att tacka för att det gick så bra och att jag inte fick ont i ryggen. Genom att ha kolhydraterna i musklerna istället för tungjobbade långsamma kolisar i magsäcken kunde jag spänna åt diastas-magen som stöd. Ännu en anledning varför jag gärna laddar mer kvällen innan än samma dag. Magsäcken putar liksom ut annars och gör det svårt att spänna coren. Jädrans diastas! D.S.