”Hej, det är Anna och jag har haft en usel dag..”
..ringer jag sällan till någon och säger. Eller. Jag har ett par stycken jag kan dela även mindre roliga saker med, bland annat personen jag pratade med när Hampus fångade mig och Miss Lo med kameran. Annars är det ju rätt sällan människor svarar ärligt på frågan ”hur mår du?”, eftersom de flesta tänker att vi inte vill belasta någon med vårt gnag. Känner du igen dig? ”Alla har ju tillräckligt med sitt..” tänker vi, medan det egentligen är många som faktiskt mår bra av att vara till lags. Lyssna och hjälpa andra så gott man kan.
Hursomhelst blev min vecka inte alls som jag tänkt, men över lag bra ändå. ”Skönt med mindre stress, slippa bädda soffan, tvätta och handla så mycket mat..” blev en märklig känsla av mörker ett par dagar, men som rätt tvärt vände. Ljusnade. Och träningen kändes bra. Berättar mer om det och annat från veckan här.
Basbehov och basövningar – veckans träning och vardagsrapport #40
» Träningen är min ventil. Samtidigt som jag jobbar mot styrka/kondition/rörlighet är det ett perfekt tillfälle att ta ut känslorna där. Ilska, irritation, frustration, ja även glädje och att stilla tankarna. Jag går ofta in i min bubbla och slappnar av mentalt, för att knyta an till gårdagens inlägg. Och tillbaka i stan har veckan som vanligt bestått av en mix av 2 crossfitpass, 2 löppass (strax), 1 dag egen styrketräning, 1 yogapass och 1 vilodag. En rutin jag gillar och som sitter i ryggmärgen nu. Bäst? Denna vecka utser jag måndagens i boxen med tunga knäböj, mitt egna styrkepass i onsdags med bl.a. en stark känsla vid utfallsgång och yogan som ”vinnarpassen” av olika skäl.
» Jobbet kickade igång ordentligt. Dels drog min bootcamp igång med ett härligt gäng i måndags, så himla spännande att följa alla (kommer berätta mer framöver). Dels med kollegorna på SportHälsa. Kul att återse gänget där, men tråkigt att Ewelina blev sjuk i slutet av veckan. Jag har saknat henne, men året är långt som tur är.
» Barnen var hos Jonas från i måndags, men med ett par besök hos mig med ibland. Eller mig? ”Jag saknar katterna..” är oftast skälet till att dom tar en omväg innan buss vidare hem till sin pappa. Ännu ett tecken på hur BRA valet att adoptera dessa små liv var, både för barnen och mig. Villkorslös kärlek, några som lyssnar, ok sticks med sina klor och gräver i blomkrukorna också, men 99% underbara. Och i morgon ser jag fram emot att dela vårdnaden om dom med barnen en vecka igen.
» Övrigt påbörjade jag en nygammal bok från tvättstugan. Kanon att folk lämnar sina utlästa böcker och jag har också ställt dit några jag hade. Och annars har jag haft endel sköna stunder med tagervadmanhavermat, podd-promenader, snack med vänner, glass och serier (just nu fastat för Sjuksystrarna på Fredenslund på TV4 Play).
» Måendet. Mmm… det var ändå ingen rolig historia ett par dar. Och jag vet vad det beror på, vilket är flera faktorer. Jag vet också att det alltid vänder – ofta efter några nätters tillräcklig sömn, mat och favoritpersoner/djur, men när man är mitt i känslan av trötthet och ”oduglighet” är det ändå svårt att se sig själv glad igen. Märkligt det där. Jag har haft liknande perioder i livet som inte alls varit på topp, men som jag sagt ett par gånger under senaste året – nu tror jag det är hela påfrestningen med först tvivel, sen separation med saknad av barnen, flytt.. – som kommit ikapp mig. Jag ångrar inget och ser positivt på framtiden, men nu när jag kommit någorlunda iordning rent praktiskt är det liksom dags att få ordning på känslorna?
Mina lösningar är att fokusera på mig, mitt och mina viktigaste runtomkring IRL. Och igår morse vakande jag med en helt annan känsla. Ett lugn. Och ljus. En positivitet och nöjdhet som är svår att förklara, men något jag med säkerhet vet är hur viktigt det är att ta hand om sina basbehov när annat svajar. Ja, även metoderna jag skrev om igår hjälper, plus tanken på att det ALLTID vänder… memorera det dagar du känner dig låg.
Hur har din vecka varit? Högt och lågt, berätta gärna. Kram! ♥/A