”Träningstips, tävlingar och fin fasad.. fine, men var tog DU vägen Anna?”
Ja, nu blev det sådär opersonligt igen. Hela 2 veckor sen jag tog med dig i vardagsboken, vilket beror på en rad olika saker, men bland annat att jag ibland behöver all min tid och energi till verkligheten. ”Sätt på din egna syremask först..” du vet. Och dom där 3 sakerna på rad 1 är betydligt enklare att ge dig än allt som snurrar på insidan (plus en del av mitt yrke), även om jag tycker det är där det mest intressanta finns. Vem håller med?
Att stanna upp, reflektera och prata av sig är samtidigt både skönt och nyttigt. Ett slags avstamp med erfarenheter att ta med sig vidare.. så NU kan du följa med mig på lite mer personliga svängar från veckan som var.
Julfest, selfcare och tvivel – veckans träning och vardagsrapport #120
» Träningen har gått oväntat bra med tanke på såväl roligheter som stress. Jag hade medvetet planerat in mer vila och kortare pass, men det blir så tydligt ibland.. mer ÄR inte alltid bättre. När jag tränat har jag verkligen tränat och ”inget är ofta som man tror”.
Trötta dagar inställd på lätt ”good enough”-träning har jag överraskat mig själv med bättre pass än på länge, alltså som i både prestation, känsla och glädje. Kanske just därför? Medan vissa göra bättre ifrån sig med hög press känner jag lättnad och space som ger utrymme att utvecklas i av lägre krav. Hur är det med dig?
Starten i boxen var som vanligt både roligast och mest mentalt utvecklande, bland vänner och genom att släppa kontrollen, våga testa nytt. Även löpningen gick förvånansvärt lätt över istäckta gator, dubbar ger trygghet att ta i. Annars får jag säga att mitt ”luciatåg” i onsdags morse och lördagsyogan toppade rent fysiskt. Jag mår så bra i mina lugna tunga – och lätta mjukgörande pass, speciellt när det är många bollar i luften på andra plan. Summeringen:
- Måndag: crossfit
- Tisdag: lugnare morgonjogg
- Onsdag: egen styrke- + rörlighetsträning
- Torsdag: vila
- Fredag: vila
- Lördag: ett par styrkeövningar + yoga
- Söndag: löpning, backintervaller
» Jobbet är inget du ser mycket av i flödet, men är alltid extra mycket i december. Dels det vanliga med nyhetsbrev, artiklar och sociala medier, dels daglig uppdatering av SportHälsas julkalender, posta i alla kanaler, maila med skribenter, kunder, vinnare i tävlingar.. tar tid, men framför allt hjärnarbete. Varje morgon är jag uppe med tuppen och uppdatera allt. Roligt att ”klippa, klistra” och leka tomte tycker jag, men som sagt – smått sliten mentalt nu. Några dagars julledigt kommer sitta fint.
» Måendet har varit upp och ner i vanlig ordning. Konstant glad är inget normaltillstånd du vet, en tanke jag tycker lättar. Ja, plus egen erfarenhet av metoder som lyfter sinnet, ibland bara själva medvetenhet om att det ALLTID vänder när man är låg.
”När det känns som att alla hatar dig.. → sov.”
”När det känns som att du hatar alla.. → ät.”
”När det känns som att du hatar dig själv.. → ta en dusch.”
”När det känns som att alla hatar alla.. → träffa en vän.”
..skriver psykologen Henrik Wiman på Instagram (och förklarar djupare i bilden ovan). Som jag också brukar predika är det ofta våra tankar som spökar, medan räckbara basbehov runtom oss är bästa medicin. Sen behövs det ändå mer medel än så ibland, för att orka vända den negativa spiralen. Det ligger ingen heder i att tacka nej till hjälp.
Jag kommer gå djupare in på min egen mentala status i årskrönikan längre fram, men se rad 1 igen: somliga dagar hopar sig stress i bröstet så att det blir svårt att andas. Jag försvinner i ångest, tvivel och blir så trött på mig själv och inte minst – orimlig grymhet ute i världen – att jag hellre fokuserar på att ge värde till allt- och alla andra. Det är visserligen också mitt yrke och min roll som mamma, men du förstår nog hur jag menar. Andra gånger trivs jag för bra med i mitt eget ”hemliga” sällskap och bland andra IRL att personliga inlägg i sociala medier känns oviktiga, får vänta. När barnen är hos mig, andra älskade eller det är fest t.ex.
» Julfest med kollegor och vänner på kontoret var veckans höjdpunkt. Jag älskar fest, att klä upp mig och dricka bubbel. Julmaten vi caterade från Mellanders var också god, det gamla vanligt traditionella du vet. Det blev en lyckad kväll, många snaps, skratt och kul snack. Kan ändå inte sluta sakna mina f.d. kollegor (och forever friends) Derin och Ewelina såna här gånger, men hade kul. Nästa gång ska jag dra ut Tessa på dans..
» Barnen var hos Jonas och ska så förbli fram till jul, eftersom jag reser redan tidigt onsdag morgon. Och det är märkligt det där med mina soloveckor. Å ena sidan kan jag tycka det är skönt att vila upp mig och fokusera på egna behov, å andra sidan kan jag vakna mitt i natten och sakna dom enormt. Känna mig otillräcklig och få dåligt samvete för att jag inte kan ge dom allt jag vill.
L Ä N G T A R som en galning efter nästan 2 veckor ihop. Slutet på året har varit stressigt med jobb mm och jag blir inte den mamman jag vill vara då. Hos mormor och morfar brukar vi alla ”krypa ur våra skal”, slappna av och bli våra rätta jag. Få tid att landa, prata över lugna måltider, spela spel, pingis, leka i snön.. mycket som inte hinns (läs ”orkas” i vardagen). Nu saknas bara ett par julklappar, men dom viktigaste är klara:
- Hugos körkort! Jag är så stolt över och GLAD för min förstfödde som fixade uppkörningen i veckan. Det kommer ge honom ny frihet.
- Bobbo Bror! I torsdags togs stygnen bort efter operationen av hans höftkula och vi fick med några rehabövningar hem. Gullunge, han var så duktig hos veterinären och fick mycket beröm för att han redan belastar benet så bra.
» Övrigt? Well, försöker håll i mina ”må-bra-metoder” extra mycket när det där tvivlet väller in. När jag är solo fokuserar jag mer att sova, äta gott men okomplicerat och ordentligt, träna, slappa snacka med vänner, släppa krav, slöscrolla.. finns såklart mycket att skriva, men somligt håller jag för mig själv och mina närmaste. Och så är det för dom flesta av oss, att vi bär på saker – tunga som lyckliga – varför vi aldrig kan dömma någon efter det vi ser på utsidan. Eller det vi inte ser, se inledningen igen..;)
Hur mår du? Och hur var din vecka? Varmt välkommen att skriva av dig i en kommentar om du vill, kram! /A