Mental träning och TUR

Det här med att ”kunna ha tråkigt” har fastnat i hjärnan hos mig efter Jonas Coltings presentation inför Göteborgsgirot. Det är egentligen samma sak som mental träning – att kunna mala på med samma sak timme ut och timme in utan ”en clown som hejar på”. Hjärngympa helt enkelt som är avgörande för all form av idrott – för att på egen hand kliva en nivå högre. Eller för oss motionärer som efter ”tråktiden” lättare njuter av det lilla och vardagliga.

För egen del har all träning inför Klassikern hittills inneburit massor av mental träning i ensamhet. Mycket eftersom jag inte har tid att rodda och anpassa mig till olika träningsläger/klubbar etc, men även eftersom jag mår bra av monoton tränings- och tanketid när livet i övrigt snurrar på i racerfart.

Igår körde jag 50 minuter på maskinen jag känner stor hatkärlek inför – rodden. Där snackar vi enformighet och mentalt tålamod. Kände inte för styrka när jag kom till gymmet och rodden är allsidig och bra överkroppsuthållighetsträning inför målet efter nästa helgs utmaning.

Men plötsligt händer det..

1. En kille ringer och har hittat min tappade mobil när han var ute och simmade vid Lidingöbron. Den hade inte ramlat i vattnet utan hamnat på en betongplatå till en bropelare. Jag visste det, men tyckte det var för pinsamt att berätta i bloggen och någon stege ner fanns inte. Bilden ovan är den sista kameran tog med självutlösare innan regnstormen blåste kul mobilen så den studsade i vattnet. Eller inte 🙂

2. Tid, dag, plats, distans och familjeförhållanden passar för ett 1a cykelpass i grupp med cykelklubben CK Medvind. Kul med sällskap och nya vägar sista långpasset innan Vättern. Mer tufft (bara snabba killar) och trevligt än enformigt och mentalt träningspass. Siktet är på 10 mil och jag blir besviken om jag inte får en riktigt svettig hårdkörare.

Nu iväg och hoppas att vädret inte blir som på bilden ovan. Regn är lovat men just nu ser det ok ut. Skön söndag!