Viktigast först: Hampus ♥
Mellanpojken i syskonskaran, men på (delad) 1a plats i hjärtat och min huvudperson hela veckan som du förstår av alla bilder från Hampus student längre ner. En typisk högtidsdag då stora känslor bubblar upp som du nog känner igen från avslutningar för dina ungar eller egen erfarenhet förr?
”Klassens porslin” (på den berömda papptallriken han fick runt halsen innan utspringet)? Knappast. Ärr om något bevisar hur tåliga vi är du vet och Hampus fotbollsben har läkt bra, men desto skörare modershjärta en dag som denna. Lätt att att bli sentimental och blödig.
Min stolthet över- och kärlek till Hampus – obeskrivbar. Jag må inte ha miljoner på banken, men inser hur förbannat RIK jag är som får dela livet med någon som honom. Efterlängtad från pickande hjärta på ultraljudsskärmen till tajt, kramgo liten ”Happi” och nu denna ambitiösa, varma och vackra man som tog steget från grundskolans trappa ut i vuxenlivet.
Det blev en fin och enormt känslosam dag som du hör, som alla skolavslutningar, men att ta studenten är något speciellt. Symboliskt avstamp mot frihet på något vis.
Tankar får spinn på hur åren går, att inget är för evigt, hur barnen är oss till låns – liksom våra föräldrar. Mänskligt att glömma i vardagskarusellen, men när jag samlas med mina närstående inser jag att vi måste ta vara på nuet. Samtidigt svårt att inte tänka tillbaka och den här årstiden förknippas även med sorg för mig.
Som jag skrev mer om när Hampus storebror Hugo tog studenten var det 11 juni min vän Terese Alvén somnade in för gott. Det hugger till av saknad och smärta med tanke på hennes anhöriga jag ser i flödet. Och i år även för vår älskade Bobbo Bror som ligger begravd i samma trädgård som den stora studentfesten. Extrema ytterligheter av glädje och sorg, hand i hand, så som livet går. Dom vi förlorat påminner om vad vi faktiskt har och i detta inlägg – många exempel av mitt bästa.
Extra lång inledning och lika stor bildbomb med fler ord från firandet hittar du längre ner, men först en tränings- och vardagsrapport. Det var allt för länge sen, med tanke på att ”ta tillvara på nuet”. Jag fasar mig liksom långsamt ut från det gamla och skolar in mig i det nya IRL.
Gymnostalgi, bild- och känslobomb från Hampus student – veckans träning och vardagsrapport #200
» Träningen är som vanligt en viktig hörsten för att hålla ihop allt nämnt. Som nämnt pausar jag crossfit över sommaren av ekonomiska skäl med stor saknad, men 3 gymkort räcker va? På STC (där jag fick ett årskort som lön efter att ha lett löpning), Jormgymmet och snart 2 veckor på Mallis – eller 4 gym med en provvecka på SATS nu.
”Träning är SÅ mycket mer än träning” har blivit ett återkommande citat från mig, något som blir extra uppenbart av en stunds frånvaro. Bara en vecka ifrån gänget på F4Life Crossfit och jag fick FOMO som går att ta på. Visst är övningarna och uppläggen roliga och utvecklande, men det är framför allt människorna och gemenskapen jag saknar. En gratis provvecka på SATS kom därför lägligt.
Jag passade på att styrketräna underkropp på Gärdet med rymd och bra golv för utfallsgång + grym rumpmaskin, att yoga i vackra salen på Stadium och testa HYROX på Odenplan – ”raggar-SATS” som är ett av mina första center som nybliven 08 och där jag mötte Jonas. Mycket nostalgi och minnen från gymmen.
God variation av träning för olika kvaliteter också, även på löpningen. Nu när jag pausar crossfit springer jag 3 ggr/vecka med olika intensitet, distans, plats och upplägg. Fantastisk träningsform såhär på sommaren tycker jag, just för att komma UT, få träning, naturupplevelse och sightseeing i ett.
Veckosummeringen: 0 crossfitpass, 1 hyroxpass, 2 egna lugna styrkepass, 3 löppass, plus mer/mindre dagliga rörlighetsövningar och promenader.
» Måendet speglas av studenten. All tankar kring planering, storheten i hans steg ut i vuxenlivet som nämnt, plus syskonens avslutningar och så gott som varje kväll/natt studentmottagningsfester Hampus sprungit på. Med dom – sova räv i väntan lugnande nycklar i dörren, men ännu mer pirr av förväntan.
Inte klokt hur glädje för dom man älskars glädje kan sprida sig till allt annat. Jag blir så hög på känslan att andra jobbigheter krymper. Kånka IKEA-kassar med tvätt, storhandla och annat stök, för att inte tala om mentalt gnag, blir betydligt lättare att ta med tanke på det roliga. Sen dippar det igen med eftertröttheten, men då kan jag plocka fram minnesbilder som nedan.
» Ungdomarna har gått på sommarlov en efter en/två. Förra helgen kom Hugo hem från Linköping, mysigt med tid för bara honom här, sen resten. Terminen har varit lång, så jag gläds med dom över lite ledighet nu. Och själv ser jag fram emot mer tid att umgås, först ut Mallis efter midsommar med alla utom Hugo som drar på tågluff i Europa med vänner. Coolt.
» Jobb då? Jodå, jag har lite på g, även om inget fast är spikat. Ett kul uppdrag som instruktör/modell för ett nytt företag, plus andra fina erbjudanden. Ovisshet är tyngst, plus ekonomisk oro förstås, men känner mig något tryggare när lösningar närmar sig. Fortsättning följer..
..och nu – åter till inledningen. Veckans viktigaste.
Hampus student
Hjälten. Klar med grundskolan och snart jobb, plugg eller var det landar. Kan omöjligt sätta ord på hur stolt, tacksam och glad jag är för hans skull, samtidigt som en oväntad ledsenhet överrumplade mig nu när allt lagt sig. Trötthet såklart, men också av att det blev så definitivt:
Livet är kort och barnen – liksom tid med egna föräldrar – oss bara till låns. Jag fick börja töja på navelsträngen tidigt när han plötsligt fick 2 småsyskon på en gång som krävde mycket tid och uppmärksamhet, ännu mer vid seperationen från Jonas med delad vårdnad för 6 år sen. Ändå jobbigt, som alla äkta känslor är du vet. När fysiska distansen till dom du älskar ökar, samtidigt som kärleken (och oron) aldrig minskar.
Jag höll på att bryta ihop totalt flera gånger. Först på grund av nervositet på ett märkligt sätt – eller inte. Tror aldrig du slutar känna det dina barn känner som förälder (gäller förmodligen även mina egna älskade päron du ser på bilderna). Sen en inre revy av egna minnen och känslor, men mest Hampus som sagt.
Många har skrivit och grattat till Hampus student, TACK alla fina – det värmer! Jag suger åt mig en del och förmedlar det mesta vidare till studenten. Kram och kärlek till honom, övriga på bilderna och inblandade i det lyckade firandet, samt till dig! ♥/A