Baksidor av low carb

Jonas och jag har fått dille på knapriga kolhydrater i form av granola tillsammans med Turkisk yoghurt, och har nu flera sorter hemma i skåpet. Senaste tillskottet är Renée Voltaire´s Raw Bovetecrunch med smak av ingefära, äpple och mullbär som jag fick vid Kari Traa-eventet. Krispigt gott, men lite väl stark smak av ingefära enligt mig.

I förbifarten nämnde jag att lågkolhydratskost kan ge depression, eller i alla fall göra dig nedstämd. Flera läsare ha frågat och därför går jag nu in på det hela djupare. Dels kan jag själv intyga att det stämmer eftersom jag har ett betydligt jämnare humör och tycker livet känns ljusare nu än innan, då jag knappt åt kolhydrater alls. Rent fysiskt beror detta på att kolhydraterna ökar insulinhalten i blodet som ger en mild och naturlig lyckopillereffekt. När insulinhalten stiger sjunker mängden aminosyror i blodet så när som på en aminosyra, tryptofan. Tryptofan är den byggsten som hjärnans viktiga signalsubstans serotonin är gjord på. Serotonin i sin tur har stort inflytande på bl.a. vårt humör.

Efter en kolhydratrik måltid är alltså tryptofanmängden i blodet hög och sipprar in i hjärnan där det förvandlas till serotonin, vilket betyder att stressnivån blir lägre och humöret bättre.  Matens lyckopillereffekt är dock inte så kraftig att den kan bota en depression, men den kan lindra den och förebygga att den bryter ut.

Fick ett bud från Coop Änglamark i förrgår. Märket är störst i Sverige på Ekologi, och kassen innehöll flera bra ekologiska matvaror, fulla av högklassiga kolhydrater. Jag försöker välja ekologiskt så långt som möjligt när jag handlar, så detta var verkligen välkommet. I påsen låg även recept på egna energibars som jag kanske ska testa göra.

En annan baksida med att äta low carb en längre tid i samband med undernäring är s.k. fettlever. I samband med min hälsoundersökning på Mandometerkliniken i höstas nämnde jag att hade symptom på fettlever – något du kan få både av alkoholism, övervikt och svält. Det innebär att levern överbelastas och inte hinner med att förbränna allt frigjort fett i kroppen. Det blir som en blank hinna av ansamlat fett över levern och kan i värsta fall leda till skrumplever och levercancer.

För ett par veckor sen besökte jag Mandometerkliniken där jag fick en utförlig förklaring av nutrutionisten. Jag har läst att LCHF-kost är bästa metoden för att bli av med fettlever varför jag undrade hur det kommer sig att jag som tidigare åt väldigt lite kolhydrater kunde få fettlever? Micke är duktig och förklarade skillnaden mellan olika varianter. Hur en överviktig, som ofta äter stora mängder snabba kolhydrater och inte hinner förbruka all energi då ombildar dessa till fett som bl.a. ansamlas i levern (= fettlever). Dessutom är kolhydrater lättare för kroppen att använda som energi än fett, varför en överviktig kan få fart på fettförbränningen genom att minska på kolisarna.

En person med anlag för anorexi/med undervikt däremot, har en uppskruvad förbränning av fettsyror och frigör så mycket fett att levern inte hinner med av den anledningen (= fettlever). Alltså ger inte LCHF-kost en underviktig i svältläge samma hälsofrämjande effekt som för överviktiga med risk för diabetes. Nu är jag varken över- eller underviktig och min lever är på god väg att läka sig själv eftersom jag ätit varierat i 4 månader – ungefär så lång tid den behöver för att återhämta sig. Dessutom åt jag för lite fett tidigare, och därmed inte LCHF utan mer Low Carb.

Slutsats. Eftersom våra kroppar är gjorda för att äta både kolhydrater, fett och protein rekommenderar jag att man äter av allt. Förbud kan skapa tvångstankar och det kan slå slint vid brist på något. Suget blir för stort och har du brist på något säger kroppen ifrån med ökat sötsug/trötthet/nedstämdhet/sjukdom och kan i värsta fall leda till att inre organ tar skada. Visst kan LCHF och andra dieter vara bra, men som med allt – det beror på vad syftet är och vem DU är.