Efter ett sms från min vän Elin som skrev att det fanns nydragna skidspår på Blösjöfjället gjorde vi det.
Jag, syster Mia och Jonas lastade in våra längdskidor i takboxen och åkte upp på fjället, trots att det var bäcksvart ute, sugna på att provåka. Med pannlampa funkar det och jag har riktigt längtat efter att glida runt med starka skidtag i snön. Att testa om magen klarar av det efter operationen eftersom den jobbar en hel del i stakningen, men det var inga problem alls och jag är så glad.
Däremot tar det alltid tar en testrunda innan en fått in tekniken helt och det var lite läskigt med mörkret omkring. Vem vet vad som döljer sig där? En björn eller skabbräv?
Men jag hade tryggt sällskap och alla tre kom runt 6-kilometerspåret helskinnade. Nu ser jag fram emot nästa inbokade tur med Elin på torsdag morgon. Det är så vi firar högtidsdagar som julafton och nyårsafton – med en träningsrunda i pratfart.
Underbart! Längtar lite extra efter snön när jag läser detta =)
Mari – hoppas det kommer lite till södra Sverige också snart.
Vilken härligt jul ni ser ut att ha! Jag läste just artikeln om dig och hur du behandlade din ortorexi på ”proteinshake” – väldigt välformulerat, fint och inspirerande! Du skriver också att du under behandlingen gick upp en del i vikt, men att du inte kände dig bekväm i din kropp, så att du sedan gått ner lite igen så att du känner dig bekväm i din kropp. Var den viktnedgången pga. att kroppen stabiliserade sig och kunde nu hantera mera mat eller gjorde du några specifika koständringar för att hitta balansens som du nu trivs i? Tack för en inspirerande blogg! 😀
Jessica – efter behandlingen forsatte jag inte med något matschema och plockade tillbaka mycket av min ”nyttiga” mat igen – sådant jag alltid ätit och tycker bättre om än ex ”Risifrutti till mellanmål” och varmkorv med bröd. Det + att jag kunde börja träna igen gjorde att jag gick ner i vikt och nu fortfarande ligger inom det lägre intervaller av min ”normalvikt” (enligt läkarnas uträkning).
Jag tänker att så länge jag äter det jag tycker är gott, håller mig frisk (både fysiskt & mentalt) & inte sätter upp några förbud eller har ”mat i huvudet” hela tiden är det inga problem. Däremot att gå & grubbla över om jag nu ”äter för nyttigt” eller för onyttigt (som jag kunde göra i början efter behandlingen) är mindre bra. Lite mindre tankar, lite mer lust, sug och sunt förnuft – ”allt men inte alltid” är min koststil idag 🙂
Tack för svar! Det låter väldigt förnuftigt 🙂 Hoppas att du får ett bra nyttår! 😀
Tack desamma Jessica 🙂