Bergochdalbana mellan tårar och kalas – veckans träning- och vardagsrapport #59

”Det värsta du kan va med om är att förlora ett barn”.

Vi förlorade 2. Och ”det bästa du kan va med om är att få ett barn”. Vi fick 2. Eller egentligen 4. Eller 8, tvillingkatter och änglaungarna inräknade. Och lååånng roman kort, men gör min historia att jag går runt i dubbelt så djup sorg / svävar på högre lyckomoln än du? Nej. Tiden både läker och trubbar av, men då och då får vi en stark påminnelse om det som en gång hänt – både att det faktiskt GÅR att bli innerligt glad igen efter en kris och som idag: att mirakel händer.

2 av mina ser du alltså här, Junior och Jonna som fyller 11 år idag. Att få tjata på, skämma bort, heja fram och lära allt (nåväl) jag kan – år efter år… ingen självklarhet, oändlig tacksamhet.

jj junior jonna tvillingar

Som en kärleksbomb kom Junior och Jonna till världen för 11 år sen. Omöjlig att värja sig från. Obeskrivlig lycka och sötast i världen tyckte vi, samtidigt som det var väldigt tufft att familjen plötsligt var 1/3 större. Men utmaningarna väger fjäderlätt mot glädjen och kärleken. Jag skulle kunna göra om hela grejen, inklusive svårigheten att bli gravid, tung tvillingmage och sen kampen med mina magmuskelproblem efteråt, för att få dela livet ihop med de här starka individerna. Tajta som få, ofta hund och katt, för alltid tvillingsjälar.

Mer om dom och om träning vid tvillinggraviditet kan du läsa här. Nu till veckan som var, vilken även den innehållit en hel del glädje och tårar.

Bergochdalbana mellan tårar och kalas – veckans träning- och vardagsrapport #59

» Träningen har fortsatt med bra kraft och känsla. Jag körde ytterligare en vecka med tung styrketräning vid mina egna pass, enligt dom 3-veckorsperioder jag ofta går efter. Och ”same same” övningar ofta, men det kan vara STOR skillnad i fokus, energi och prestation. Nu kunde jag öka vikterna i flera övningar och känner bara ”yes”. Övrig träning har också varit helt ok, här en summeringen:

  • Måndag: crossfit
  • Tisdag: löpning – mysjogg
  • Onsdag: tung styrketräning – underkroppsfokus
  • Torsdag: crossfit (kort wod + rörlighet)
  • Fredag: vila
  • Lördag: tung styrketräning – överkroppsfokus
  • Söndag: löpning – backintervaller

”Men var har yogan tagit vägen” undrar du. Jo, jag har snålat in på SATS-kort med gruppträning p.g.a. för stora utgifter. Saknar att yoga med instruktör, men det var inte värt kostnaden för 1 pass/vecka och jag får ändå in rörlighetsträning.

» Jobbet har snurrat på med slutspurt både inför sommaren och Vårruset vi tjejer springer för ASICS i morgon. Ska blir superkul, även om jag får skynda mig extra mycket för att även hinna kalasa med Junior och Jonna. Spring- OCH födelsedagsfest med andra ord, lyxigt.

» Barnen har annars varit hos Jonas under veckan, men jag har träffat dom både innan deras träningar, plus i lördags då vi fixade pass och hade kalas med mina föräldrar och syster m. fam. Mysigt att samlas allihop, snacka, äta middag, låta kusinerna leka.. bästa jag vet. Och nu alltså en helt ny vecka ihop, inklusive långhelg. Vi har inget speciellt planerat, men ofta precis vad alla behöver ett par dar. Kalas med kompisarna har dom redan haft, igår med sin pappa och ytterligare ett födelsedagsbarns far på Gröna Lund. Bergochdalbana som sagt, är så glad att dom fick en så rolig dag – och att själv få krama dom grattis i eftermiddag!

» Måendet har varit bra i grunden, men toppats av både tårar och skratt. Starka känslor. Först i måndags, då jag spontanbokat Johathan Johanssons konsert som satte igång en känslostorm. Redan vid 1a låten kom tårarna utan förklaring, i mitten ”hög på livet” pga fantastiskt och på slutet: kärleksvåg. Märkligt det där, hur musik kan beröra på djupet utan att du kan styra. Hela konserten var MAGISK. Naket och skört blandades med kraftfullt dunk, en upplevelse att leva på länge.

I slutet av veckan var det tårar av annat slag då min farbror Per ”Perra” Hugo begravdes. Mycket pga den orättvisa sjukdomar som Cancer orsakar, liksom att förlusten av min vän Terese (ungefär i samma tid som nu) kom ikapp, plus för Perras absolut närmaste. Hans dotter som flugit hit från Österrike, min pappa, faster..  ja, även egna minnen. Har alltid kännt igen mig mycket i min farbror, båda mellanbarn (och allt vad det innebär), konstnärssjälar med stor fantasi och hög dos humor. Fint att han fick en begravning med både stark musik, ord och skratt åt roliga minnen.

Lite av allt från en känslostark vecka och så fortsätter det även denna. Hur har din varit? Och har du något att se fram emot i denna? Skriv gärna och oavsett hoppas du får en fin start, kram! /A

Inga kommentarer

Berätta vad du tycker

Din e-postadress kommer inte publiceras