Idag har hela familjen ätit ugnsbakad lax till middag fast på olika sätt. Kan verka bökigt att laga fyra olika varianter, men både ris och makaroner fanns kvar sen tidigare så det var bara att mixa med laxen.
1. Min lax med sallad, kokt ägg, majosås, och stekt bladspenad med ägg. Frukt till ”efterrätt” som vanligt.
2. Tvillingarnas lax med ris, dill, och gräddsås.
3. Storbarnens lax med dillstuvade makaroner.
4. Mannens lax med tortellini ricotta/spenat, fetaost som fått smälta över, kokt ägg och sallad.
Fick förresten stor respons på mitt inlägg om att testa LCHF – tack för det! Lika många tyckte jag skulle avstå som att jag skulle prova och här är några tankar om ämnet:
- LCHF är ingen bantningsdiet som många tror utan ett sätt att äta för att må bra. T.ex. minska inflamationer i kroppen, hålla ett jämnare blodsocker och mättnad, slippa sötsug, bli av med en svullen och gasig mage m.m. DÄRFÖR är jag nyfiken att testa – gå ner i vikt vet jag att jag inte behöver.
- Min tanke är inte att utesluta grönsaker, bönor, bär, nötter eller mjölkprodukter. Dessutom kommer jag (OM jag bestämmer mig för att testa) äta sötsaker och andra kolhydratrika livsmedel när jag blir bjuden, någon lördagkväll om jag är sugen – d.v.s. inte superstrikt LCHF.
- Om/när jag testar är det för en period – inte för evigt om jag inte får värsta ”wow-effekten”. Jag mår redan bra av det jag äter, men kanske skulle magen hjälpas av mindre frukt till förmån för nötter eller annat gott.
Hej!Så som du har tänkt att äta äter du ju redan. I alla fall det som du lägger upp på bloggen. En kosthållning jag tycker är riktigt bra. Fast jag kallar inte det LCHF. Protein, bra fetter (inte High Fat) och bra kolhydrater för att få i sig alla mineralen och vitaminer och så att alla bakterier i magen mår bra. Underbart bra. LCHF känns inte bra..
Ja, det har du rätt i, men ibland äter jag bröd, ris och frukt dagligen. Jag behöver inte ändra så mycket 🙂
Jag körde LCHF-liknande inför Stockholm Marathon. Åt väldigt väldigt lite kolhydrater i ca 1,5 månad, säkert tvärtom de flesta andra som skulle springa. Inte ens frukt. Däremot ökade jag mängden protein i kosten. Det fungerade mycket bra för mig och jag sprang de 42 kilometrarna full med energi eftersom kolhydratreserven var slut redan innan och min kropp var van att använda annan energi. Dessutom slapp jag de hemska magkramperna jag tidigare fått på långpass då jag åt mera kolhydrater. Nu är jag tillbaka på en med ”normal” nivå, ungefär som jag tror att du äter, dvs en fika nångång ibland. Ska jag springa ett längre lopp framöver på tävling kommer jag dock att följa ovanstående upplägg igen.
Det kan nog vara smart. Jag äter ju redan lite LCHF-aktigt & min kropp är också van att använda fett som energikälla. Tror det kan vara fördel under långdistanspass.
Jag läste på om lchf då när det började poppa upp för typ 1 1/2 år sedan. Jag tyckte det lät bra först men nu känns det verkligen bakvänt. Det du äter nu och pratar om att äta är väl mer lchq fast utan kollisar. Känns helt klart bättre. Vet dock inte riktigt varför alla dieter måste bli så uppförstorade. Media har ju en stor del av ansvaret för det tyvärr. Alla människor mår ju bra av att tänkta på vad man äter, äta lagom mycket, mycket grönsaker och ren mat utan halvfabrikat. Svårare är det ju egentligen inte, sen funkar ju alla olika vad gäller hur mycket av allt man ska äta. Där kommer ju svårigheten… Gäller att kunna lyssna på sin kropp…
Ja, så är det. Alla måste hitta sitt eget sätt och jag har nog redan hittat mitt 🙂
Hej Anna!! Har precis nyligen börjat följa din blogg och du inspirerar mig! Jag är ganska lik din klient Åsa i både kropp o vikt o tröstäter för det vet jag att jag kan… Är intresserad att ha dig som PT- online, hur funkar det o kostar det? Kram!!
Hej Anna! Kul att du hittat hit :)Jag kör inte PT-online just nu, men till hösten ska jag starta upp är planen. Åsa har vunnit en test-period med mig så hon är den enda jag hinner med just nu (hemma med 1-åriga tvillingar). Följ henne & mig så kanske jag kan hjälpa dig till hösten :)Kram!
Jag tror att faran lurar i att när man följer något så stramt att man inte vill eller kan unna sig något, inte kan äta ute eller borta, eller skäms för att man inte klarar att hålla dieten som man lovat är man i gränslandet för ätstörning.Oavsett om det nu är för att gå ner i vikt eller må bra. Är man allergisk – fine! Då blir man sjuk av det man ”råkar äta”. Är det av andra anledningar och tankarna alltid kretsar kring kost och vad som är tillåtet eller inte så är det inte helt sunt ur ätstörningsperspektiv.Man bör nog försöka att tänka att allt är tillåtet med måtta. Oavsett dag. Att man sedan tänker sunt och äter det kroppen behöver och må bra av är självklart. Tränar man hårt behöver man bra kost. Ja, du förstår. 😉
Bra synpunkt Katarina! Känns som den mest övertygande av alla här faktiskt. Du är klok som en bok vännen & dina ord fastnar :)Kram
Det många verkligen glömmer är att man inte har ett fungerande hormonsystem när man är överviktig. Man äter inte bara för att det är gott utan för att mättnadshormonet leptin slås ut av insulin vilket gör att man inte känner mättnad som en ”normal” person gör. Vidare har vi signalsubstanser i hjärnan som gör att vi (jag har själv problem med att äta socker i lagom mängd) går igång på socker, och särskilt fett och socker ihop, precis som en alkoholist. Att säga till en sådan person att h*n kan äta lite av allt men i lagom dos känns som ett hån. Ingen skulle väl be en alkoholist att bara dricka lite grann?Det här är inget undantag, är man överviktig är det på grund av ovan nämnda anledningar. Man är inte lat. Det är inte så att man inte vet bättre eller inte förstår att man inte ska äta stora portioner. Läs Sockerbomben av Bitten Jonsson eller se den här föreläsningen för att få en bättre förståelese till varför LCHF är så stort eftersom det tar bort sockersug:https://www.youtube.com/watch?v=D5Uzj-7LuGw
Tusen pussar Anna!