Last run before Marathon

Med bara 2 dagar kvar till Helsingborg Marathon börjar den välbekanta pirrande känslan i maggropen komma. Jag har inget att vara nervös för egentligen – är ok tränad och ska ju inte försöka vinna loppet, men reser till Skåne och springer 42 km är inget jag gör varje dag. Dessutom är jag som bekant en kontrollmänniska som vill vara så förberedd jag kan efter mina förutsättningar. Grundträningen med 3 långpass och massor av kortare med olika typer av intervaller känns bra att ha i benen, och den här veckan har jag sprungit 2 kortare rundor på ca 6 km – den sista i morse med ett varv fartlek i Lill-Jansskogen. Skön jogg varvat med snabba spurter upp för backarna som kom. Vid spårets längsta – ”Maskinbacken”, även kallad ”Mördarbacken”, träffade jag på min f.d. instruktörskollega Jeanette och arbetskamrater. De avslutade precis sitt backpass och fick mig i hasorna på sista vändan upp. Kanon att dra ihop ett gäng på jobbet och peppa varandra och sen fira med svettiga kramar. Det kan man inte få för många av så jag snodde några.

Samma sak har ett annat företag gjort och tagit in mig som tränare. Idag första tillfället med ett härligt soligt pass vid Solna Strand. Alla hade olika träningsbakgrund och jobbade efter egna förutsättningar, och jag älskar att se stoltheten i personer som vanligtvis inte tränar och ändå orkar hela passet.

Nu vila benen allt jag kan och i morgon flyger jag ner till mannen i Halmstad. Får sällskap av min PT-kollega Sofia som möter upp sin man och kan kombinerar häng med vänner, vuxentid med mannen, hotell, lopp och födelsedag!