Blir du starkare av sorg?
Svårt att tro med ett nytrasat hjärta, jag vet, men mitt svar är ändå: absolut blir du det. När du tagit dig igenom den utmanande sorgeprocessen och precis som annan tung belastning – med tillräcklig tid för återhämtning. Inte som ”immun mot sorg och stark för evigt”, precis som att du måste fortsätta träna för att behålla dina muskler, men din erfarenhet av sorgbearbetning gör det enklare att möta nästa.
Dessutom är våra sorger ofta ögonöppnare för tacksamhet över det vi har och ödmjukhet inför livet. Även det styrkor enligt mig.
”I nylanserade boken Sju sorger får du ta del av sex mäns berättelser om sorg, för att du ska hitta något som passar dig och den sjunde sorgen – din egen”, läste jag och skrattade allvarligt med betoning på ”DEN sjunde..” i veckans poddavsnitt med författaren Tomas Borgå. Vid tanken på alla tusentals sorger jag upplevt och som klumpats ihop, alltså betydligt fler än en enda egen sorg.
”Sorg är alltid en högst individuell känsla och funktion och alla bär på sorg. Den kan vara färsk eller gammal, hanterbar eller förlamande, tung som lätt. Jag vill att boken ska ge läsaren insikt och pusselbitar för att kunna hantera sin egen eller någon närståendes sorg. Den sjunde sorgen i Sju sorger är nämligen läsarens egen.”
/Tomas Borgå
Jag känner igen mig. Tänker på sorgen av att behöva lämna roliga barndomen och min by, att förlora älskade släktingar, vänner, mig själv i perioder, två barn och en livspartner.. för att nämna några. Och du har kanske hört att ”det VÄRSTA du kan vara med om är att förlora ett barn”, men jag håller inte med. Ingen sorg går att jämföra med en annan, inte ens sina egna, utan beror helt på vem du är, var du är i livet, vad/vem du har runt dig och i ditt bagage.
Vi möter sorg på sorg på sorg, som gör oss starkare om vi orkar gå igenom hela sorgeprocessen. Hur lång tid som krävs är individuellt och det finns tyvärr inget facit, men det är inget jobb du måste göra ensam. Att visa sig sårbar och be om hjälp är ytterligare styrkor för dig som tycker känslor är svårt, men även igenkännande i andra och egen insikt kan lindra. Därför drar jag dom 5 faserna igen.
Sorgeprocessen – 5 faser som gör dig starkare
Fas 1. Förnekelse
Den första fasen i sorgeprocessen är förnekelsefasen*, som handlar om en inre vägran om att ta in det som hänt. Du vill inte tro att livet kan förändras så drastiskt från en stund till den andra, och sker genom en förnekelse eller ignorans. Detta kan ge uttryck på olika sätt och med olika intensitet, men de vanliga sätten är att antingen förminska allvaret i situationen eller att helt och hållet bestrida faktum.
Kübler menar att det här stadiet styrs av en skyddsmekanism i kroppen , som gör att du lever i ett önskat tillstånd utan att ta in vad som faktiskt hänt – för att skydda dig själv från överväldigande känslor av sorg.
*Det jag själv kallat ”nyförälskelsefasen” vid min senaste sorg, skilsmässan, eftersom det var så jag upplevde stora delar av första året efter separationen. När allt var nytt, jag kände mig stark, fri och jo.. lite nykär i mycket. Förstås i mix med tomhet och saknad av barnen varannan vecka, plus annat tungt, men ändå. Lycklig bakom skyddslapparna.
Fas 2. Ilska
Nästa fas är den då vi hanterar sorgen genom att känna ilska*. Ofta blir din omgivning involverad i detta stadie då du om och om ifrågasätter livet, situationen och uttrycker reaktioner som “varför jag?” och “livet är orättvist”. Ofta kan man även rikta sin ilska mot specifika personer, som exempelvis en partner (xpartner), läkare – eller dig själv.
Viktigt att komma ihåg är dock att detta är ett naturligt steg i sorgeprocessen – och ingenting att skämmas över eller hålla för sig själv. Din omgivning är troligtvis mycket förstående gällande din situation och att dessa känslor behöver komma ut för att du ska kunna gå vidare i processen.
*Minns denna så väl när vi förlorat två av våra trillingar. Hur arg jag kunde känna mig när jag mötte andra tvillingmammor på promenaderna med vagnen, mitt i lyckan över lilla Hugo. Och vid senaste sorgen, ”seperationssorgen”, nyttjade jag ilskan i crossfitboxen. Fasen vilka krafter jag hade inom mig, sköna att dundra ur med wallballs.
Fas 3. Förhandling
Fas 3 kallas förhandlingsfasen*, eller köpslagan beroende på vem du frågar. Du har här märkt att din ilska inte kommer att lösa problemet, och vill förhandla för att få tillbaka ditt liv så som det varit innan. Du är villig att ändra på i stort sett vad som helst i ditt liv, till exempel bli mer kärleksfull, noggrannare med medicinering, börja träna och så vidare.
*Här landade jag och tog nya tag. Gick i terapi, tog tag i min ekonomi, lilla familjen med barn och katter, hälsobitarna, hemmet..
Fas 4. Depression
När du sedan börjar acceptera situationen och den hemska verkligheten blir påtaglig och klar har du kommit till den fjärde fasen: depression*. Du börjar isolera dig, känna dig otroligt maktlös och vill inte prata med någon. Depressionsfasen kännetecknas ofta också som den fas då man börjar uttrycka känslor av av hopplöshet. Det kan även hända att man börjar tvivla på sin vilja att faktiskt leva, då allt känns så meningslöst.
*Minns inte att jag var där efter förlusten av barnen, kanske för att jag hade Hugo och då även Jonas som höll mig uppe. Eller (som jag också nämner i poddavsnitt 61) att jag inte tillät mig att vara ledsen? Det har jag tagit igen senaste åren, nu med en hel hög sorg att bearbeta.
Fas 5. Acceptans
Den sista fasen är fasen av acceptans*. Här förstår du till fullo vad som händer, och har slutat kämpa emot. Ditt tillstånd är mycket mer neutralt, och även om du såklart pendlar mellan bättre och sämre dagar, är ditt humör mycket mindre intensivt.
Under de tidigare faserna har du undvikit din omgivning en del och tagit avstånd från nära och kära. I acceptansfasen är det ofta kontakter som återupptas igen. Du kan ha djupa samtal med din familj och dina vänner, och ofta beskrivs den här tiden som väldigt viktig och betydelsefull. Du upptäcker livet på nytt, slutar beskylla någon eller något och lyfter blicken uppåt mot framtiden.
*Där jag är nu!? Fortfarande med en fot i fas 4, men jag kan ändå slappna av och tycka det är skönt mina låga dagar. Zooma ut och förstå varför jag mår som jag mår och se något fint i sorgen.
Fakta om sorgeprocessen från vitastenar.se
Förlust av två barn är lätt att förstå, men det tog tid för mig att inse att en separation – självvald och från en person som är vid liv, inklusive från själva familjelivet – också är en sorg. Uppenbart när jag läser punkterna. Något du också känner igen dig i? Som du gått igenom eller upplevt via någon bekant?
Vanliga symptom vid sorg:
- Trötthet ‒ du kan vara alltifrån orkeslös till utmattad.
- Sömnstörningar ‒ du sover för mycket eller för lite.
- Förändrad aptit ‒ du äter för mycket eller för lite.
- Starka känslor ‒ du kan gråta mycket och vilja dra dig undan.
- Snabba känsloväxlingar ‒ du kan pendla mellan ledsenhet och ilska.
- Obehagskänslor ‒ du kan känna oro, ångest och ha overklighetskänslor.
- Existentiell oro ‒ du kan grubbla, känna skuld och ha meningslöshetskänslor.
- Psykiska tillstånd ‒ du kan bli nedstämd och deprimerad.
- Fysiska reaktioner ‒ du kan få smärta och sjukdomskänsla.
- Infektionskänslighet ‒ du kan lättare bli sjuk.
Må bättre i sorgeprocessen – vad du kan göra själv:
- Gör ditt bästa för att upprätthålla dina vardagsrutiner, även om det kan kännas jobbigt.
- Ät och motionera regelbundet.
- Se till att vara ute i dagsljuset varje dag.
- Undvik ett vanemässigt alkoholintag.
- Försök att få tillräckligt med sömn och vila. Behovet av återhämtning kan öka eftersom kroppen har en stressliknande reaktion och det tar både tid och energi att ta sig igenom en sorgeprocess.
- Kom ihåg att ta en paus från sorgearbetet för att göra något vanligt och vardagligt.
”Forskning har visat att socialt stöd är en av de viktigaste faktorerna för att hantera svåra livshändelser. För de flesta är det därför viktigt att prata med vänner och familj om det som hänt. Samtidigt är alla olika – att dra sig undan och hantera saker själv är inte fel, så länge det endast handlar om en kortare period.”
Fakta och listor från www.kry.se
Tycker mig pricka av punkterna rätt ok och vill även lägga till att boka in ”gråttid” i kalender, skriva- och snacka av sig. Som nu här i bloggen och i veckans poddavsnitt, gästat av Tomas Borgå. Där berättar han om sin sorg, viktiga bok och råd om träning till dig som lyssnar.
Tomas 3 träningstips till dig i sorg (eller annan utmanande tid)
- Kör kortare pass. Byt om, ta dig ut lika ofta, men om kroppen inte har energi – skala ner.
- Mindful löpning. Ta dig tid att gå/springa där du upplever det du möter i nuet, utan press.
- Cykla. Välj en träningsform som är ”som att cykla”, dvs automatiserad rörelse där du inte behöver tänka.
”Den sköljer in i varenda liten cell av din kropp. Det finns ingenstans du kan gömma dig för den.”
/ Tomas Borgå
Jag har också skrivit om att träna med sorg i kroppen förr, men med mer mentala sätt att hantera en period då du inte kan träna som vanligt. Inlägget hittar du här och ett annat, om att besegra rädslor och våga ta i igen här.
Och lyssna gärna på poddavsnitt 61 om styrka ur sorg med Tomas Borgå här eller på andra ställen du hittar poddar.
”Du är aldrig så stark som när stark är ditt enda alternativ..”
..eller liknade lyder ett sant talesätt. Har du upplevt djup sorg någon gång? Vad hjälpte dig? Skriv gärna om det är något du vill ventilera, kram! /A